Kära lyssnare,

I år är det tjugosju år sedan den så kallade sexköpslagstiftningen infördes i Sverige. Lagstiftningen har väckt uppmärksamhet i hela världen och åtta länder har följt i samma spår och den beskrivs som en av den inhemska feminismens största segrar. Ändå har hittills ingen i Sverige suttit i fängelse för sexköp och beroende på hur man räknar kan även bötesbeloppet sägas ha sänkts genom förändringar i tillämpningen av straffskalan. Framförallt lyser vägarna ut ur prostitution med sin frånvaro och möjligheten till hjälp och permanent uppehållstillstånd i samband med människohandel är alltjämt stängd trots att organiserad trafficking blivit allt vanligare. Det konstaterar journalisten Helena Björk som fördjupat sig i frågan, bland annat i boken Socialt oacceptabelt – ett reportage om svensk prostitutionspolitik som utkom 2023, och som nyligen var på konferens i Frankrike vilka lagt mer resurser på den sociala aspekten och omsorgen av offren.

Sexköpslagstiftningen kom också ungefär samtidigt som nätet fick genomslag i världen, och vi ser en rad nya problem och organiserad människohandel som möjliggjorts via de nya kanalerna och möjligen är handeln med människor och sexköp mer utbredd nu än när lagstiftningen kom till. I veckans podd diskuterar vi vad som skulle behövas för att ge lagstiftningen den sociala dimension som ursprungligen avsågs komma av sig självt.