Karin Kristensson och Sofia Nyström är studenter i nationalekonomi vid Göteborgs universitet. I kandidatuppsatsen Lönegapet: En studie av löneskillnader mellan kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden tittar de närmare på lönegapet och dess orsaker, dels inom gruppen företagsekonomer och dels mellan de kvinno- respektive mansdominerade yrkena specialistsjuksköterska och civilingenjör.

När Kristensson och Nyström undersökte löneskillnaderna inom yrkesgruppen företagsekonomer visade sig mäns dominans på ledande positioner vara en av anledningarna till att kvinnor tjänar mindre. Drygt 1 000 alumner, som tagit sin examen i företagsekonomi från Göteborgs universitet, deltog i enkäten. Även om resultatet inte är representativt för alla Sveriges företagsekonomer, ger det en fingervisning.

Lönegapet ökar med befattningsnivå

Undersökningen visade att kvinnliga företagsekonomer tjänar mindre än manliga, även när de har lika förutsättningar i form av bland annat ålder, arbetslivserfarenhet och utbildning. Resultatet bekräftar att kvinnor generellt har lägre positioner än män. Och även om kvinnor når upp till en hög befattningsnivå så tjänar de ändå inte lika mycket som männen på samma position; tvärtom ökar lönegapet i takt med att befattningsnivån ökar.

Undersökningen visade även att en man som har gått en masterutbildning tjänar drygt 15 000 kronor mer än en man med kandidat- eller magisterexamen. För kvinnor däremot ger en masterutbildning ingen statistiskt säkerställd löneökning.

– Det handlar förmodligen om var man hamnar efter mastern. Män med en masterutbildning hamnar troligen högre upp i hierarkin än kvinnor med samma utbildning. Det kan också vara så att män och kvinnor med masterutbildning söker sig till olika branscher som ger olika bra betalt.

Hur mycket arbetslivserfarenhet undersökningsdeltagarna hade påverkade också deras löner beroende på kön. För varje år en man arbetar ökar hans lön med knappt 1 000 kronor. För en kvinna däremot är det inte statistiskt säkerställt att ett års arbetslivserfarenhet ger henne någon löneökning alls.

– Det finns egentligen inget skäl att ge kvinnor längre lön. Det handlar om ett större samhällsfenomen, säger Sofia Nyström.

Normer avgör yrkesval och lön

Genom att titta på siffror från Statistiska centralbyrån kunde Kristensson och Nyström också studera löneskillnaderna mellan specialistsjuksköterskor och civilingenjörer. Trots att yrkena är ungefär likvärdiga i utbildningskrav och utbildningskostnad tjänar specialistsjusköterskorna mindre än civilingenjörerna.

För att hitta förklaringar till detta kombinerades nationalekonomiska och sociologiska teorier och modeller. Och slutsatsen blev att lönegapet mellan yrkesgrupperna till stor del beror på samhällets normer. De normer och strukturer som avgör vilket kön ett yrke kopplas ihop med är så pass starka att den extra inkomst som arbete i ett mansdominerat yrke innebär för en kvinna inte är värt de kostnader som kommer tillsammans med normbrytandet.

– Om man avviker från sitt köns normer blir man straffad av samhället och får höra glåpord och annat. Det är lättare att följa normen eftersom samhället då accepterar ens val på ett annat sätt, säger Karin Kristensson.

Både Kristensson och Nyström tror att normerna spelar stor roll för människors yrkesval.

– Jag tror att det spelar lika stor roll för att en kvinna blir sjuksköterska som för en man att inte bli det. När båda går åt olika håll så blir det en extra tydlig effekt, säger Sofia Nyström.