Mittuniversitetet reserverade forskningsmedel till bara kvinnor som en metod för att jämna ut underrepresentationen av kvinnor. En av männen som därför missade möjligheten till att söka medel, vände sig till DO som nu stämmer universitetet för diskriminering.
Mannen som är anställd som lektor vid humanvetenskapliga fakulteten på Mittuniversitetet,
menar att hans missade möjlighet till att söka forskningsmedel gav honom sämre chans att bli
befordrad. DO ger honom nu rätt då universitetets riktade
metod går att liknas vid kvotering, vilket inte är tillåtet.
– Det krävs att den som tillämpar positiv särbehandling vid till exempel en anställning beaktar samtliga
sökandes meriter, oavsett kön, säger Marie Nordström, processförare för ärendet hos DO.
Mittuniversitetets humanvetenskapliga fakultet har använt sig av riktade forskningsmedel sedan
2009. Syftet har varit att öka andelen kvinnliga professorer, något universitetet har lyckats bra
med, enligt Arne Wahlström, chefsjurist vid universitetet,
– Innan vi började med riktade forskningsmedel hade vi 24 män och en kvinna, nu har vi 24 män
och 13 kvinnor, säger han. Det är fortfarande en snedfördelning, men betydligt bättre än tidigare.
Det har inte tidigare blivit några juridiska frågor av Mittuniversitetets riktade forskningsmedel,
tvärtom har många varit nöjda med utfallet, menar Arne Wahlström.
– Vårt sätt att arbeta med det här har gett goda resultat, säger han.
Arne Wahlström förstår ändå vad DO menar med att deras metod kan liknas vi kvotering.
– Jag uppfattar det DO säger som att man kan använda positiv särbehandling för
underrepresenterat kön om två personer uppvisar likvärdiga meriter men att vi genom att göra
underrepresenterat kön till ett behörighetskrav gått lite väl långt i vår önskan att komma till rätta
med snedfördelningen, säger han.
Marie Nordström menar att i vissa fall är positiv särbehandling tillämpbar, då det kan vara en bra
och viktig metod för att åstadkomma jämställdhet i praktiken och motverka ojämställda strukturer
i samhället.
– Men det måste ske på ett sätt som är förenligt med lagstiftningen, säger Marie Nordström.
Vid
lika eller likvärdiga meriter finns en möjlighet att anställa den som är av underrepresenterat kön
för att skapa en jämn könsfördelning på arbetsplatsen.
Men de professorer som jobbar på den humanvetenskapliga fakulteten måste väl redan ha
likvärdiga meriter, så var inte det kravet redan uppfyllt i och med anställningen?
– För att kunna komma ifråga för meriteringsstödet krävdes att den sökande, utöver att hen var
anställd vid fakulteten, var docent vid tidpunkten för ansökan och bedömdes vara cirka ett år ifrån
att befordras till professor. Den aktuella mannens meriter blev över huvud taget inte föremål för
någon prövning för att han inte var av underrepresenterat kön.
Hur ska arbetsplatser jobba för att komma till rätta med sned könsfördelning som är enligt
lagstiftning?
– Generellt ska alla arbetsplatser jobba med värderingar på arbetsplatsen. Vid fler än 25 anställda
ska arbetet med mål och åtgärder dokumenteras i en jämställdhetsplan. I det arbetet ingår alltså
att arbeta för en jämn könsfördelning inom respektive yrke.
– Vid externa rekryteringar kan en arbetsgivare i platsannonsen uppmuntra underrepresenterat
kön att söka en viss tjänst. Men riktade satsningar får inte på förhand och med automatik utesluta
det ena könet, utan att alla obehöriga sökande får en objektiv bedömning av meriterna.
Myndigheten förbereder en stämning av Mittuniversitetet till Arbetsdomstolen.
