Ingen förkortad arbetstid, däremot en ny form av friår kallad utvecklingsledighet. Det föreslår särskilda utredaren Anders Wallner, när han på tisdagen överlämnar sitt delbetänkande i Utredningen för hållbart arbetsliv till regeringen.
Utvecklingsledighet föreslås träda i kraft nästa år, rapporterar Ekot. Förslaget är en variant av det friår som den socialdemokratiska regeringen införde på Miljöpartiets initiativ 2005 och som alliansregeringen avskaffade 2007. Den som tog ut friår kunde vara ledig under tiden, men utredaren Anders Wallner, tror inte att ledighet kan råda bot på de stressrelaterade sjukskrivningar som han haft till uppgift att kartlägga kostnaderna för.
Wallner, som tidigare varit partisekreterare i Miljöpartiet, föreslår nu i stället att den utvecklingslediga ska uppdatera sin kompetens under ledigheten. Detta genom att utbilda sig, prova på ett annat jobb eller starta eget företag. Samtidigt ska en vikarie gå in och göra den ledigas jobb. Ledighetens längd ska kunna vara upp till ett år och ersättningen motsvara det personen skulle ha fått i a-kassa. Kostnaden beror på hur stort intresset är, och bedöms enligt utredningen kunna uppgå till allt mellan 1 miljard kronor per år och över 10 miljarder.
Jämställdhet nyckelfaktor
Enbart de offentliga utgifterna kopplade till stressrelaterad sjukfrånvaro uppgick 2016 till 8-9 miljarder kronor. De totala kostnaderna är svåra att överblicka, enligt Utredningen för hållbart arbetsliv över tid som utforskat ökade möjligheter till ledighet och sänkt arbetstid, men alltså kommit fram till att det inte är någon lösning.
I en debattartikel i Aftonbladet konstaterar särskilda utredaren Anders Wallner och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap, att kvinnor drabbas i störst utsträckning av stressrelaterade sjukdomar. Samtidigt betonar de att kvinnor och män reagerar likartat när de har samma krav och resurser:
Kvinnors överrepresentation beror alltså inte på att kvinnor skulle vara känsligare, utan på att arbetsmarknaden är könssegregerad och att kvinnodominerade arbetsplatser har fler riskfaktorer.
Dessutom gör kvinnor fortfarande merparten av det obetalda arbetet i hemmet och drabbas mycket hårdare av våld i nära relationer. Kvinnor verkar också behöva prestera mer än män för att få samma lön. Bristande jämställdhet leder alltså till att kvinnor drabbas hårdare.
Att undanröja riskfaktorer
Enligt utredningen är effekterna av försök med kortad arbetstid oklara och risken att ledig tid används till stillasittande aktiviteter eller ännu större ansvar för familjen, som båda innebär riskfaktorer. Dessutom anses kortare arbetstid medföra risk för försämrad arbetsmiljö, med exempelvis färre pauser. I stället för ökade möjligheter till ledighet uppmanar därför Wallner och Osika arbetsgivare att undanröja kända riskfaktorer i arbetsmiljön såsom höga krav i kombination med svag kontroll, dåligt stöd och bristande ledarskap, emotionell belastning, brist på återhämtning och stöd, samt för många anställda per chef.
”Staten behöver underlätta det arbetet, både med att tillgängliggöra goda exempel med hållbarhetsåtgärder på arbetsplatser, forskning för att följa upp effekterna av dessa åtgärder – och genom att fortsätta det breda jämställdhetsarbetet”, skriver Wallner och Osika.
Senast den 31 januari 2019 ska utredningen lämna sitt slutbetänkande. En förordning om utvecklingsledighet föreslås träda i kraft 1 juli 2019.
