Reportage

Förtroendet för chefskvinnor minskar i takt med att krisen och hatet ökar

Kanadas finansminister och tidigare utrikesminister, Chrystia Freeland, Ivanka Trump, och  Christine Lagarde chef för den Europeiska centralbanken och före detta Internationalla valutafondens chef, räcker här skämtsamt upp handen för att visa att de tycker att dåvarande förbundskansler Angela Merkel är feminist.

Fler kvinnor än någonsin leder några av världens största företag. Men nu sviktar förtroendet för dem. Det visar den årliga undersökningen Reykjavik index för ledarskap. Att kris leder till rädsla och återgång till tradition och att hatet har exploderat på internet, är några av förklaringarna.

I takt med att kvinnors representation har ökat har tilliten till chefskvinnor fallit. De här nya uppgifterna kommer från Reykjavik index för ledarskap, en årlig undersökning som jämför hur män och kvinnor uppfattas när det kommer till deras lämplighet att inneha maktpositioner.

Enligt denna har alltså förtroendet försämrats markant under det senaste året. Och det är första gången sedan Kantar public började samla in data kring detta år 2018.

I G7-länderna, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Storbritannien, Kanada och USA svarade i år 47 procent att de känner sig mycket bekväma med en kvinna som VD jämfört med 54 procent för ett år sedan. Män var mest kritiska.

Samma utfall gällde också kvinnor som politiska ledare.

Nedgången kan beskrivas ha gått hand i hand med nedgången på börsen för en rad stora företag.

Akademiker och experter på ledarskap och genus är dock inte förvånade över resultaten, enligt BBC. De utfärdar varningar om att det är viktigt att agera för att få upp förtroendet igen för att motverka en större tillbakagång och för att nå jämställdhet inom ledarskap på alla nivåer och inom alla områden i samhället.

Varför sviktar förtroendet för chefskvinnor?

Förklaringarna till det sviktande förtroendet är flera. Bland annat beror det på att institutionellt kvinnohat och könsfördomar har förstärkts i det aktuella politiska landskapet och under pandemin.

I en artikel i BBC citeras Danna Greenberg, professor i organisationsbeteende vid Babson College i Massachusetts USA. Hon är inne på att det handlar om att kvinnor i hög utsträckning tvingades lämna arbetsmarknaden för att ta hand om den plötsligt ökande barnomsorgsbördan och hushållssysslor under pandemin, vilket i sin tur förstärkte gamla traditionella könsroller i hemmen. Det, i sin tur, har lett till att det också blivit mer socialt accepterat att kvinnor är hemma istället för på arbetet.

En annan förklaring som Greenberg lyfter är att i kristider utlöses psykologiska faktorer såsom att en tenderar att vilja luta sig mot det familjära. Ekonomisk kris skapar rädsla hos människor och ”rädsla tenderar att göra att vi lutar oss mot det som vi traditionellt har fått lära oss är tryggt och säkert. Och när det kommer till ledarskap betyder det tyvärr fortfarande att män ansvarar.”, säger hon.

Enligt stiftelsen Allbright tenderar företag och politiska partier att välja kvinnor som ledare i kristider, vilket ger dem sämre förutsättningar att lyckas på arbetet och de tenderar då att dömas hårdare.

Nyligen kom också en svensk rapport från Uppsala universitet som visar att runt en tredjedel av alla svenska politiker utsätts för hot och trakasserier varje år. Problemen är större för folkvalda som har framträdande poster, och allra hårdast drabbas kvinnor i ledande roller. Av kvinnliga kommunstyrelseordföranden drabbas 70 procent årligen, att jämföra med drygt hälften av de manliga.

Inte minst har våldsamt kvinnohat och hot mot kvinnor, särskilt i ledande positioner i samhället, ökat explosionsartat de senaste åren, visar forskning.

Det har också framkommit att det finns samband mellan hatet som sprids på internet och hatet som kommer fram i det offentliga rummet.

Michelle Harrrison, Vd globalt för Kantar Public, menar att det också finns politiska förklaringar. ”Om vi på nationell nivå (i USA red. anm.) ska diskutera huruvida kvinnor ens ska få ha kontroll över sin egen sjukvård, vad kan du då förvänta dig i övrigt, säger hon och syftar på att om kvinnors reproduktiva rättigheter ifrågasätts öppet och officiellt, så som de gjort i USA, så ger det en signal om att kvinnans självständiga rätt att göra vilka fria val som helst kan bli en fråga för offentlig debatt”.

Yngre män ser jämställdhet som ett hot

I Reykjavik index för ledarskap framkommer också att yngre män både i Japan och Tyskland, är mindre progressiva än äldre generationer och i högre utsträckning uppger att de har lägre förtroende för chefskvinnor än de äldre männen.

Samma sak i USA. Enligt Pew Research Center i USA anser en av tre amerikaner att framsteg för kvinnors rättigheter och jämställdhet sker på bekostnad av männens möjligheter. I Sverige finns samma tendenser liksom i övriga Europa visar bland annat den här undersökningen,

Det finns också ett argument som gör gällande att förtroendet för kvinnor i ledarskapspositioner minskar eftersom det finns fler kvinnor i chefspositioner nu än tidigare.

– Kvinnor får ledande roller i företag som traditionellt har både en kultur och organisation som skapats av män för män. Det innebär att allt som går mot det, det vill säga normen, uppfattas med misstro, säger Allyson Zimmermann, vd för Catalyst Europa, Mellanöstern och Afrika, som arbetar med att skapa utrymme för kvinnligt ledarskap i stora företag till BBC.