Runt 1,3 miljoner svenskar är anhörigvårdare. Ansvaret för att ta hand om sjuka barn, gamla och familjemedlemmar med funktionsnedsättning ligger oftare på kvinnor än män i familjerna.

Det kan handla om personlig omsorg, kontakt med vården, att ta hand om medicinering och behandling, eller att hjälpa till vid fysisk aktivitet.

Gunnar Engström, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten, menar att de här faktorerna påverkar den psykiska hälsan.

–Det är viktigt att förstå skillnader i vilka förväntningar kvinnor och män möter för att förstå könsskillnader när det gäller psykisk hälsa, säger Lars-Gunnar Engström i ett pressmeddelande på myndighetens hemsida.

Analysen är baserad på den nationella Jämställdhetsundersökningen från 2022, där runt 6500 svenskar bland annat har svarat på frågor om psykisk ohälsa.

Totalt sett har fler män och kvinnor en god psykisk hälsa jämfört med tidigare undersökningar.

Enligt Sara Andersson, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten, kan vi genom den här undersökningen se exempel på hur obetalda omsorgsarbete påverkar.

– Något fler kvinnor än män uppger att de har ansvar för att ta hand om någon i sin närhet men en betydligt större andel av kvinnorna uppger att de ofta blir psykiskt utmattade av det. Samma mönster ser vi i att kvinnor betydligt oftare oroar sig för framtiden på grund av omsorgsansvaret, säger Sara Andersson.

I en avhandling har forskaren Joana Vicente, vid Linnéuniversitetet, tittat på könsskillnader inom anhörigvården.

Avhandlingen visade bland annat att cirka 40 procent av yrkesverksamma anhöriga upplever en minskad arbetsförmåga till följd av anhörigvårdandet och att det är främst kvinnor som begränsas.

Var sjätte yrkesverksam kvinna som vårdar en familjemedlem, eller hjälper någon som står dem nära, går ner i arbetstid. Mer än dubbelt så många kvinnor som män, sju respektive tre procent, slutar arbeta helt i samband med att de vårdar en närstående.