Allt större löneskillnader mellan olika arbetsplatser kan förklara allt mer av ekonomisk löneojämlikhet mellan löntagare i Sverige. Det visar en studie i sociologi som jämför stora mängder data från 14 olika höginkomstländer och där forskare från Stockholms universitet medverkar.
Mer än 50 miljoner arbetsplatser i Sverige, Danmark, Frankrike, Israel, Japan, Kanada, Nederländerna, Norge, Slovenien, Sydkorea, Tjeckien, Tyskland, Ungern och USA ingår i studien. Den undersökta perioden, 1990-talet till 2012-2013, ökade ojämlikheten i alla länderna utom Kanada och Ungern enligt ett pressmeddelande från Stockholms universitet.
I Sverige ökade löneojämlikheten främst på 1990-talet, men från låga nivåer. Så bland de jämförda länderna är lönespridningen likväl lägst i Sverige. Samtidigt tillhör Sverige den grupp länder där betydelsen av ojämlikheten mellan arbetsplatser i relation till den totala ojämlikheten har ökat mest.
– Om man ser till hur mycket av den totala löneojämlikheten som förklaras av skillnader mellan företag så är Sverige någonstans i mitten av de här länderna, säger Max Thaning, doktorand i sociologi och medförfattare till studien.
Trolig förklaring till ojämlikheten mellan arbetsplatser är enligt Thaning en form av sortering på arbetsmarknaden där de med liknande kvalifikationer i högre grad arbetar på samma typer av arbetsplatser. En bidragande faktor till sorteringen kan vara outsourcing av arbetsuppgifter med låga kvalifikationsgrav.
– De som har lägre löner försvinner då från huvudföretaget och det blir mer polariserat även i termer av lönespridning. Det betyder att företagen inte behöver ”ta hand” om de här löntagarna som man outsourcar, med risk för att de får osäkrare anställningar och inte skyddas av företaget de utför arbete på eller åt, konstaterar Max Thaning.
Avsikten med outsourcing är att kapa arbetskostnader, vilket kan leda till ökade vinster eller höjda löner för de som är kvar. Sverige har också gått mot mer decentraliserade löneförhandlingar, vilket enligt Thaning också kan bidra till att förklara ökad ojämlikhet mellan arbetsplatser:
– Från att de flesta löneförhandlingar mellan fack och arbetsgivare skedde på ett nationellt plan, så har parterna mer och mer gått mot att tolerera lokala avvikelser. Arbetstagare kan få lägre förhandlingsförmåga när de förhandlar bara på sin lokala nivå.