Det har gått 15 år sedan många av världens länder skrev under Beijing-plattformen. Handlingsplanen framhöll kvinnors rättigheter och jämställdhetsintegrering. I slutet av november diskuterades frågan om hur arbetet ska fortsätta på en konferens på Folkets Hus i Göteborg.
Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning, inledde temakonferensen med att tala om jämställdhetsintegrering och erfarenheterna av de senaste 15 årens ansträngninga. Hon gav exempel från den svenska statsförvaltningen. Resultaten är inte direkt imponerande. Det saknas forskning kring erfarenheter och effekter, men i grunden beror det skrala genomslaget på dels att många anser att vi redan är jämställda i Sverige. Berörda chefer och ledare inser eller värderar inte jämställd tillgång till service, vård och tjänster eller jämställt bemötande av kvinnor och män som viktigt för att öka kvalitén i sin verksamhet.
Lillian Halls French beskrev hur Europeiskt Feministiskt Initiativ försöker lyfta jämställdhetsfrågorna i EU-parlamentet och Sveriges Kvinnolobby presenterade sitt arbete med skuggrapporter. Lobbyn har bland annat granskat Sveriges arbete med att uppfylla Kvinnokonventionens artiklar samt Beijing-plattformen utifrån de senaste rapporterna som regeringen överlämnat till FN. Skuggrapporterna visar tydligt att det finns en hel del kvar att göra för att uppfylla de mål vi lovat att nå. Det handlar om ojämställda löner, könsuppdelning på arbetsmarknaden, kvinnorepresentation på höga positioner och våld mot kvinnor.
Huvuddelen av seminariet ägnades åt parallella workshops arrangerade av ett antal nätverk och föreningar, som på olika sätt arbetar för synliggöra kvinnor och deras vardag och villkor inom olika samhällsområden.
Bland annat berättade det mediekritiska nätverket Allt är Möjligt om de senaste resultaten från den världsomspännande undersökningen Global Media Monitoring Project (GMMP) som har genomförts vart femte år sedan år 1995. Globalt sett ökar kvinnors synlighet i, tillgång till och deltagande i medierna över tid. Dock är kvinnor fortfarande i minoritet: 24% av nyhetssubjekten globalt.
Men det finns tecken på positiva förändringar. Västerbottens-Kuriren har till exempel ökat sin andel kvinnor i nyheterna från 23 till 49 procent och i sporten från 18 till 40 procent under perioden 2005-2010. Detta är en medveten satsning utifrån insikten att kvinnor kommer att sluta läsa tidningen om inte kvinnor syns i den. Redaktionerna för Västerbottensnytt och SVT Rapport har även satt upp några enkla riktlinjer för sin rapportering för att få en mer jämställd och jämlik fördelning av nyheter och nyhetssubjekt. Dessa initiativ visar tydligt att det är viktigt att chefer bestämmer sig och det behövs enkla, verksamhetsanpassade riktlinjer, som regelbundet följs upp, utvärderas och vidareutvecklas med målet att utveckla kvalitén i verksamheten.
