Det är dags att synliggöra våldet mot kvinnor i Norden, skriver journalisten, aktivisten och feministen Jeanette Mauricio, just nu volontär på Ålands fredsinstitut.
Sedan den 25 november, internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor, pågår 16 dagars aktivism i många länder över hela världen. Våld mot kvinnor förknippar många med länder där så kallad hederskultur råder – när kvinnor mördas i namn av familjen – människohandel eller könsstympning förekommer.
Varför inte beskåda ett land som Finland? Här mördas cirka 21 kvinnor av sin partner varje år, enligt en publikation från social- och hälsovårdsdepartementet 2008. 43,5% av de finländska kvinnorna har blivit utsatta för fysiskt eller sexuellt våld eller hot om våld minst en gång efter femton års ålder. Under det senaste året har en av fem kvinnor upplevt våld i en nära relation. Med andra ord finns det våld mot kvinnor. Att ignorera det vore odemokratiskt.
Ojämlikhet finns i alla länder, men på olika nivåer och med de nordiska länderna i frontlinjen. Finland har visat att kvinnor kan få tillgång till positioner med makt som ordförandeskap eller chef för departementen. Men det räcker inte. Att ha en kvinnlig president är stort, men betyder inte att jämställdheten har nått hela Finland. Bara att kvinnor har större möjligheter att få tillgång till positioner som historiskt uteslutande vikts för män. Finland är angeläget om att främja jämställdhet, men det är inte ett jämställt samhälle.
I juni godkände ministergruppen för den inre säkerheten en ny handlingsplan för åren 2010-2015 om hur våldet kan minskas. I oktober förra året presenterades 66 konkreta åtgärder mot våld, för att förhindra upprepning av brott, bekämpa sexuellt våld och ta hänsyn till särskilt utsatta grupper, etniska minoriteter, sexuella minoriteter, minoriteter kön och handikappade.
Det finns grupperingar som kritiserar den här typen av investeringar. Därför är det lämpligt att analysera situationen ekonomiskt. Jämlika samhällen är mer produktiva. Våld mot kvinnor grundar sig i hur maskulinitet konstrueras – med allvarliga konsekvenser för kvinnor. Denna typ av manlighet är dyr för regeringarna, och skapar en otrygg miljö för kvinnor. Regeringar världen över behöver fortsätta att investera pengar tills samhället uppnår jämställdhet.
Ojämlikheten får stöd av att stereotyper upprätthålls – till exempel när en kvinna kritiseras för att tillbringa mer tid på arbetet än i hemmet eller när en man kritiseras om han säger att han inte kan sporta tillsammans med sina vänner eftersom han ska ta hand om sina barn.
Alla kan bidra till jämställdhet genom att bekämpa fördomar, ifrågasätta genusnormer för pojkar och flickor och förändra könsroller. Sedan1981, uppmärksammar kvinnorättsaktivister den 25 november till minne av det brutala mordet på de tre politiskt aktiva Mirabalsystrarna i Dominikanska republiken, som beordrades 1960 av diktatorn Rafael Trujillo. 1999 etablerade FN denna dag som en internationell dag för avskaffande av våld mot kvinnor och uppmanade regeringar, internationella organisationer och frivilligorganisationer att organisera aktiviteter för utsetts att öka allmänhetens medvetenhet om detta problem.
En dag räcker naturligtvis inte, eftersom våldet begås varje dag under året. 1991 länkades den 25 november samman med världsdagen för de mänskliga rättigheterna den 10 december i den årliga kampanjen – 16 dagar av aktivism. Ett gott tillfälle att fundera över vad våld innebär i vardagen, i relationer och hur man kan stoppa det, även i Norden. Ibland gör enkla saker stor skillnad, som att vägra stereotypa skildringar och fördöma sexistiska skämt eller kommentarer. Det är dags att agera.