Ingresser bör inte vara för långa, helst tre och max fyra rader. De får gärna vara jämnstora, så de funkar bredvid varann vid enspalt på ettan. Den här rutan innehåller redan formatering så feta inte, men – viktigt – styckebryt-p:n måste vara med.
Innehåller ingressen fler stycken, dela av med br – som här – så styckena håller ihop. Nu är denna ingress redan lite för lång
Brödtexten är med i alla artiklar, notiser, enspaltare och tvåspaltare. Formateringarna ser lite olika ut beroende på typ av text. I nyhetsartiklar längre än notis använder vi mellanrubriker. De formateras enligt nedan, med tvingat radbryt för att öka avståndet ovanför mellanrubriken.
Mellanrubrik
Om artikeln innehåller fråga svar använder vi också tvingat radbryt, för att öka avståndet innan frågan, som ska vara i fet stil. Såhär:
Är detta en fråga?
Dikter och andra längre citeringar, typ motiveringar till priser, gör vi kursiva istället för med citatecken, så det blir tydligt var de börjar och slutar. Exempel:
Så blev han rörd
över ett minfält –
rörd över en hand vi inte kan se,
en hand som är allas våra händer tillsammans
Videofilmer kan bäddas in via Youtube och Vimeo (inga andra format) så om vi har livesänt på Facebook måste filen laddas ner på datorn och upp på vår Youtubekanal. Inbäddningen via Youtube har fel bredd för vårt format, såhär ska koden vara i färdigt skick, och precis som när vi bäddar in bilder i brödtexten lägger vi radbryt både före och efter (efter bild/videotext samt byline, om sådan anges vilket vi bör göra i så stor utsträckning som möjligt.) Bildtext kursivt, byline rakt, precis som i den färdiga formateringen i toppbilden:
Här pratar Aleksa Lundberg med två panelister på Pride. Video: Fempers.
När det gäller citat, så är det citattecken som gäller när skriven text citeras. När hela meningar och stycken citeras ska avslutande punkt stå innanför citattecknen. Är det bara några ord eller del av mening som citeras i mening ska punkten stå utanför citattecken. Om det är citat inom citatet används enkla krumelurer:
”Kartläggningen visar att termen ’rasism’ i princip inte alls förekommer inom vissa forskningsfält, och att kombinationen ’rasism och arbetsmarknad’ samt ’islamofobi’ och ’afrofobi’ sällan förekommer som kategoriserande termer i den vetenskapliga litteraturen.”
