En korrigerad grundlag istället för en ny, uppfattades inte som tillräckligt av Kvinnokoalitionen som består av flera olika kvinnoorganisationer. De, tillsammans med Ungdomskoalitionen, liberaler och vänsterpartier, sade nej. Mubaraks Nationella Demokratiska parti och Muslimska Brödraskapet utgjorde ja-blocket.
Arméns högsta råd har nu deklarerat grundlagen godkänd och utlyst parlamentsval redan i september. Ett presidentval ska äga rum efteråt, och inom ett år. Ett beslut som välkomnas av både Brödraskapet och Mubaraks anhängare i allmänhet. Mubaraks härskande politiska parti, Nationella Demokratiska Partiet, ska enligt dagstidningen Alahram Online organisera sig för en extra kongress i april och välja nya ledare. Dagstidningens skribent, Dina Samak, skriver att partifunktionärerna har spelat en viktig roll i mobiliseringen av ja-blocket i folkomröstningen om grundlagen.
Beslutet om parlamentsval i september tagits emot med missnöje av de nya politiska krafterna i samhället. De menar att sex månader är alldeles för kort tid för de nya partierna och sociala rörelserna att bedriva en valkampanj. Medan etablerade partier som Brödraskapet redan har börjat presentera sina kandidater för allmänheten.
Muslimska Brödraskapet som visar fram en moderat sida när det gäller spelregler inom en demokrati och erbjuder mildare tolkning av religiösa lagar, allierar sig i praktiken med de mest reaktionära religiösa grupperingar som Salafiter och Jamaat-Islamiya. Det som förenar dessa grupper trots skillnader, är enighet om artikel 2 i grundlagen som skrevs in under president Sadat. Enligt artikel 2 är islam landets officiella religion. Detta innebär i praktiken att alla lagar ska anpassas till sharialagar, däribland de som rör kvinnors rättigheter och icke-muslimska medborgares status. Det är på grund av denna artikel i grundlagen som en kvinna eller en kopt inte kan bli president. Lagar om personstatus, samt diskriminerande arvsrätt och rätten till månggifte är också en följd av denna artikel 2.
Salfiterna som vanligtvis kallar den parlamentariska ordningen icke-islamisk, börjar nu diskutera utnyttjandet av demokratiska medel för att uppnå sitt mål, det vill säga att etablera av en teokrati. En anledning till att det religiösa blocket röstade ja till de få föreslagna förändringarna i grundlagen var det faktum att dessa inte berörde artikel 2 eller någon annan paragraf inom grundlagen som direkt påverkar civilsamhällets lika rättigheter.
”Även om de föreslagna förändringarna inom grundlagen inte hade någon direkt koppling till kvinnofrågan, visade resultatet av folkomröstningen att de krafter som i grunden är emot kvinnors lika rättigheter är starka”, säger vänsteraktivisten Ghada Tantawi till FP. Ghada tycker att feministiska grupper i Egypten har ”lite, om inget, inflytande över massorna på gatorna, medan fundamentalisterna är aktiva bland folket”.
Hon förklarar att ”Salafiterna gick ut i små städer och fattiga områden i storstäder och sade till folk att ett nej i folkomröstningen betyder att deras döttrar ska få lov att göra vad de vill, det vill säga att unga kvinnor ska ha sexuella friheter utom kontroll”.
Men det egyptiska samhället är komplex och olikheten är stor, säger många debattörer och aktivister. ”Samtidigt måste man veta att tusentals unga kvinnor sov på Tahrirtorget under revolutionsdagarna, någonting som är ytterst ovanligt i ett samhälle som Egypten. Dessa kvinnor hyllades av folket som hjältar”, understryker Ghada Tantawi som själv var bland revolutionärerna på Tahrirtorget.
Debatter kring revolutionens krav på grundläggande förändringar och kontra-revolutionens smygande framgångar pågår i de sociala medierna och på gatorna. Det civila samhället forstätter sin kamp för demokrati och frihet. Journalister på olika medier kräver att den gamla ledningen ska avgå och protesterar. Studenterna har samma krav. Nya fackföreningar bildas och strejker för bättre villkor pågår. Kopterna, den kristna minoritet som stödde revolutionen, protesterar för sina medborgerliga rättigheter och mot islamiska fundamentalisternas våld.
Den 23 mars godkände Egyptens nya regering en lag som kriminaliserar varje form av strejk och sit-in-aktion som kan uppfattas som störande för privata eller statliga verksamheter. Kairouniversitetets studenter som drivit en sit-in aktion i flera veckor med krav på rektorns avgång, var de första som greps dagen efter denna lag trädde i kraft. Protesterna mot förbudet att strejka och demonstrera har redan satts igång.
