Vid Dos Erres-massakern som pågick mellan den 6 och 8 december 1982 massakrerades över 200 människor av specialtrupper, Kaibiles, ur Guatemalas armé. Utklädda till gerillasoldater sändes de ut att döda invånarna i den lilla byn, som ansågs sympatisera med gerillan.

Varken vapen eller gerillapropaganda hittades vid genomsökningen av deras hem. Överordnade befäl informerades, sedan fick soldaterna veta att de skulle ”vaccinera” invånarna efter frukost.

Män samlades i skolbyggnaden, kvinnorna och barnen i de två kyrkorna. Först dödades barnen. Sedan förhördes kvinnorna och männen en i taget. Kvinnor och flickor våldtogs. Foster slets ut ur gravida kvinnors magar. De döda kropparna kastades i en brunn, utom två flickor som behölls för fortsatta våldtäkter och dödades först när deras kroppar var obrukbara.

Massakern ingick i diktatorn Efraín Ríos Montts brända jorden-taktik under inbördeskriget då 200 000 människor från ursprungsbefolkningen och den fattiga landsbygden miste livet under brutala former. Trots att Dos Erres-massakern utreddes redan 1994 är detta första gången någon ställs till svars, även om den statliga inblandningen erkändes 2000 och den dåvarande presidenten bad offren om ursäkt.

2009 slog den interamerikanska brottsmålsdomstolen fast att de värsta brotten under inbördeskriget inte kan omfattas av den amnestilag som antogs i Guatemala 1996. Därmed banades väg för den dom som nu prisas av människorättsorganisationer. Däribland Impunity Watch, IW, som anser att domen innebär ett viktigt prejudikat som ger nya perspektiv på och möjligheter när det gäller liknande fall. De långa straffen sänder enligt IW:s uppfattning ett starkt budskap som bekräftar offrens rättigheter. IW berömmer också berörda instansers engagemang för att bryta ner hindren mot att uppnå sanning, rättvisa och gottgörelse, och samtidigt se till att något liknande aldrig upprepas.

Viktigt nu, enligt både IW och Kristna Fredsrörelsen, är att utredningarna om Dos Erres-massakern fortsätter så att samtliga ansvariga kan ställas inför rätta. Ríos Montt är till exempel numera ledamot i Guatemalas kongress. I juni i år greps en av hans närmaste män från diktaturtiden, den före detta generalen Mario Hector López Fuentes. Han sitter nu häktad, anklagad för folkmord på mayafolket ixil.
Kristna fredsrörelsens har sedan tio år samarbetat genom preventiv närvaro med de organisationer som kämpar för att folkmordet och andra historiska övergrepp i Guatemala ska utredas och de ansvariga ställas till svars.

Fredsobservatören Aron Lindblom kom nyss hem efter tre år i Guatemala och kommenterar den historiska domen på organisationens hemsida såhär:

– Jag har själv träffat några av de personer som varit drivande i arbetet för rättvisa för Las Dos Erres och andra övergrepp i Guatemala. Deras sorg och lidande kan aldrig suddas bort men det är mycket positivt att de ansvariga nu äntligen börjar ställas till svars för sina handlingar efter nästan trettio år av straffrihet, säger han.