Boken och läsarna skapar tillsammans ett mervärde som vanliga begrepp inom ekonomi inte kan beskriva. Doktoranden Pamela Schultz Nybacka kallar synsättet för ”bokonomi”.
Ett nytt sätt att se på böckers värde och hur man forskar kring läsning introduceras av doktoranden Pamela Schultz Nybacka vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. I sin avhandling använder hon det nya begreppet bokonomi för att beskriva böckers särställning.
– En bok kan inte likställas med vilken produkt eller vara som helst. Läsandet av böcker kan inte heller ses som vanlig konsumtion. Boken och läsarna skapar tillsammans ett mervärde som vanliga begrepp inom ekonomi inte kan beskriva, säger Pamela Schultz Nybacka.
Hon har doktorerat vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet med avhandlingen Bookonomy: The Consumption Practice and Value of Book Reading.
Förklarar överflödet
Enligt Pamela Schultz Nybacka är bokonomi ett sätt att förklara bokens egna, särpräglade ekonomi, med en lika ekonomiskt som kulturellt betingad värdeproduktion. Detta värde kan inte förklaras med de ekonomiska termerna bytesvärde, nytta, pris eller mervärde. De termernas utgångspunkt är knappheten. Värdet ska, tvärtom, förstås utifrån skriftens roll i historien, det vill säga att omfamna det som vi har i överskott. Detta värde och bokonomi är användbara begrepp för förståelsen av ett samhälle som i allt högre grad kretsar kring överflöd.
Konst och logik
En av slutsatserna i avhandlingen handlar om bokläsningens särskilda konst och logik. Det handlar exempelvis om att hantera att läsningen lägger till nya dimensioner till livet men även att vi också glömmer vad vi läser.
Undersökningen bygger på ett sjuttiotal intervjuer kring läsning, såväl individuellt som i grupp. Pamela Schultz Nybacka har bland annat träffat ljudbokslyssnare samt olika bokcirklar för att fånga in det frivilliga läsandet i konsumtionskulturen.
Nytt sätt studera kulturvanor
– I förlängningen kan avhandlingen öppna för en annan typ av kulturvanestudier. Tidigare har man framför allt tittat på faktorer som och antal minuter bokläsning per dygn. Utifrån mitt vetenskapliga perspektiv som tar fasta på vad konsumenter faktiskt gör och vad de säger är det minst lika relevant att undersöka situationen och det sociala sammanhanget kring bokläsningen. På så vis kan vi förstå mer om både vad det är som stödjer och vad som hindrar människor från att läsa. Är det till exempel OK att läsa böcker som ens partner tycker är dåliga? Säger Pamela Schultz Nybacka. Pamela Schultz Nybacka hoppas kunna titta närmare på bokbranschen framöver.
Egen logik i bokbranschen
– Bokbranschen är oerhört viktig för samhället, men det finns många aspekter som är utelämnade i litteraturutredningen och som behöver studeras närmare. Förhoppningen är att min framtida forskning kan reda ut vad som är ekonomiskt betingat och vad som handlar om bokens särskilda logik. Det behövs en välinformerad och kritisk granskning, som ändå ligger nära branschfolkets vardag, säger Pamela Schultz Nybacka.
Källa: Stockholms Universitet