Dags att växla upp för könsbalanserade medier

Vi som verkar inom medierna har en uppgift. I en diskriminerande, konsumtionsinriktad, ojämlik och starkt medialiserad värld behöver vi definiera vad som är journalistik av god kvalitet.

Vi pratar om en värld där 90 procent av dem som dödas i krig är civila. Där soldater berättar att de dödat foster och förstört kvinnors reproduktiva organ för att förhindra att fienden blir fler. Krigen bevakas av fler kameror än någonsin och ändå syns sällan kvinnorna. Och tider av fred innebär sällan fred för kvinnor. Våld mot kvinnor och diskriminering bidrar till att kvinnor förtrycks även inom familjer där de, trots att de ”enstaka fallen” är alldeles för många, förutsätts leva i fred.

Medierna är en offentlig arena. En del av samhället som samtidigt formar samhället. Journalisters skildringar speglar inte bara verkligheten utan föreslår former och normer för hur människor kan och ska leva tillsammans. Därför är medierna grundläggande i all samhällsförändring. Därför är det bekymmersamt att journalistiken fortfarande i så hög grad bidrar till att cementera ojämställdhet.

Mediechefen är en man

I slutet av mars presenterades en global redaktionsstudie som svenska redaktioner deltagit i, men som inte uppmärksammats särskilt mycket i svensk press. Den visar bland annat att män har 73 procent av de högsta chefspositionerna i nyhetsorganisationerna, att 64 procent av reportrarna är män och att män oftare har fasta heltidsjobb jämfört med kvinnor på global nivå. De nordiska länderna ligger bra till i studien. 49 procent av reportrarna i Sverige är kvinnor, det är relativt jämnt även på mellanchefsnivå och hälften av redaktionerna har skrivna policies när det gäller jämställdhet.

Vi som har följt den här frågan länge var därför nyfikna på hur Sverige skulle placera sig i den globala studie av mediernas innehåll som genomförs vart femte år – Global Media Monitoring Project – när den släpptes förra året. Skulle kvinnornas numerära framsteg ha slagit igenom i nyhetsfloden? Men nej. Skillnaden är marginell. Under de senaste tio åren har andelen kvinnor legat på 31, 30 och nu senast 32 procent. Globalt har andelen kvinnor i nyheterna under samma tio år ökat från 17 till 24 procent.

Vi är inte förvånade. Genom kontakter med nätverk av journalister med genusperspektiv i andra delar av världen vet vi att det pågår långt fler debatter och aktioner för kvinnors medverkan i medierna på det södra halvklotet.

Kvinnor skildras med låg status

Nu är det är inte bara andelen kvinnor och män som är ett problem ur jämställdhetssynpunkt utan även hur kvinnor och män skildras i medierna. Det handlar om status och stereotyper. På global nivå förstärker 46 procent av nyheterna stereotyper, expertkommentarer ges till överväldigande stor andel av män, kvinnors ålder nämns fyra gånger så ofta som mäns. På nätet finns liknande tendenser, i vissa avseenden till och med starkare än i traditionella nyhetsmedier.

Det är kvinnor som ligger bakom 37 procent av nyhetsinslagen, och de utmanar stereotyper dubbelt så ofta som män.

Inte många som känner till det, men Sverige har som land åtagit sig att verka mot könsstereotyper i medierna och för att öka kvinnors medverkan både redaktionellt och i nyhetsinnehållet. Regeringens bristande handlingskraft kritiserades av FN:s kvinnokommitté, som för ett par år sedan granskade hur Sverige lever upp till detta och andra jämställdhetsåtaganden.

Yttrandefrihet - även för kvinnor

Journalistik kan förändra kvinnors villkor i världen. När kvinnor ska befrias måste frågor ställas om "hur". Det kan inte vara meningen att varje hotad kvinna och flicka ska ha en vakt som följer dem till parlamentet eller skolan i all evighet. Det långsiktiga svaret är jämställdhet. En av demokratins förutsättningar är att kvinnor och män kommer till tals på lika villkor.

Det är mediernas uppgift att värna yttrandefriheten, inte bara för män. Vi vet att våra vänner i de mest machistiska länderna räknar med att vi som har fått lika rättigheter i lagstiftning och jämställdhetsplaner inte ger upp kampen om praktiken och tänker hit men inte längre. Den som har makt att förändra måste också vilja det. Den maskulina normen är varken neutral eller universell. Att följa den traditionella journalistiska rutinen betyder ofta att ta ställning för den redan etablerade normen.

För några veckor sedan träffades ett 70-tal mediechefer från olika delar av världen i Washington. Mötet arrangerades av International Women’s Media Foundation, som ligger bakom den globala redaktionsstudie vi berättat om. Resultatet blev en deklaration om principer för jämställdhet i nyhetsmedier, ett gemensamt åtagande öppet för alla ledare inom världens nyhetsmedier.

Nu uppmanar vi samtliga svenska nyhetsredaktioner att ställa sig bakom dessa principer, att sätta upp mätbara mål och jobba för att nå dem. Svenska medier behöver lägga i en ny, högre växel i arbetet för jämställdhet. Inte minst för omvärldens skull.

6 maj 2011

Feministiskt Perspektiv

Allt är Möjligt

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV