En rad unga kvinnor gör intåg i rikstinget efter gårdagens val i Danmark. De partier som gått mest framåt leds av kvinnor och det är i högre grad kvinnor än män som röstat på dessa partier. Den nya statsministern är för första gången en kvinna, dock inte feminist.
Det borgerliga styret med stöd av främlingsfientliga Danske Folkeparti har varat i ett decennium. Vid midnatt stod det klart att det röda blocket nu tar över. Helle Thorning-Schmidt blir första kvinna på statsministerposten någonsin. Vad det betyder för jämställdhetspolitiken återstår att se. Troligen inte mycket. Någon feminist är den nya statsministern inte. Dessutom är handlingsutrymmet alltid begränsat för den första kvinnan på en post som tidigare tillhört männen. Det konstaterar statsvetaren Drude Dahlerup i en artikel på SVT Debatt. Hon menar att kön är en dold dimension i dansk politik och frågar sig om Thorning-Schmidt kommer att:
”…som Storbritanniens första kvinnliga premiärminister, Margaret Thatcher, hålla andra kvinnor ute ur regeringen och helt avstå från jämställdhetspolitiska utspel – eller vill hon som första norska kvinnliga statsministern, Gro Harlem Brundtland, bilda en regering som till hälften utgörs av kvinnor och till hälften utgörs av män och därmed lägga fram viktiga jämställdhetspolitiska reformer?”
Kvinnor bakom framsteg
Även om socialdemokraterna är största parti i det nya majoritetsblocket har den nedåtgående trenden i väljarstödet inte brutits. Radikale venstre och Enhedslisten står för de största framstegen i det här valet. Båda partierna leds av kvinnor och har störst väljarstöd bland kvinnor. Båda har varit starkt kritiska till den främlingsfientliga politik som förts i landet och Enhedslistan har i valrörelsen drivit frågan om att avskaffa den så kallade 24-årsregeln för invandrare som syftar till att försvåra för utländska par att få uppehållstillstånd.
Att överhuvudtaget få ihop regeringspolitiken kommer att kräva kompromisser. Socialdemokraterna bildar regering med Socialistisk folkeparti och Radikale venstre, som står långt ifrån varandra, bland annat när det gäller en stor pensionsreform och invandringspolitiken.
Fortsatt stram kurs
I valdebatten är det välfärdsfrågorna som stått i centrum. Invandringspolitiken har haft en nedtonad roll jämfört med tidigare valrörelser, vilket förmodas ha bidragit till att Danske folkeparti förlorat sitt stora inflytande och för första gången tappat väljarstöd.
Någon kursändring i invandringspolitiken är trots detta inte att vänta, åtminstone inte omedelbart. Socialdemokraterna har backat upp och vill fortsätta föra en stram invandringspolitik, men är alltså beroende av stöd från partier som har en mer invandrarvänlig hållning. Hur mycket inflytande Radikale venstre får är en viktig faktor. Medan partiet gick framåt med åtta mandat, backade Socialistisk folkeparti med sju. Samtidigt är skillnaden mellan de båda partierna bara ett mandat även om Enhedslistens röster behövs för att nå majoritet i Rikstinget.
