Ungdom, kön och funktionsnedsättning ökar risken för att utsättas för våld, men någon samlad kunskap om gruppen och hur våldet kan förebyggas finns inte. Våldtäkten av en 14-årig flicka med intellektuell funktionsnedsättning i Malmö förra året väckte stor uppmärksamhet. Nu kräver Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt att myndigheter tar sitt ansvar för att rätta till bristerna.
I rapporter om unga kvinnors liv och hälsa, i studier om våld eller om funktionsnedsättning hittar vi mycket lite information om unga kvinnor med funktionsnedsättning. Nedanstående två exempel kan ses som isolerade händelser, men visar att utsatthet och våld på olika sätt är närvarande i vardagen för unga kvinnor med funktionsnedsättning.
Flera män våldtog en 14-årig flicka med intellektuell funktionsnedsättning i Malmö 2010, de flesta friades i rättegången. Diskussionen efteråt har bland annat handlat om huruvida männen förstod flickans ålder och om de utnyttjade det faktum att flickan hade en intellektuell funktionsnedsättning.
Ingår inte i undersökningar
Sydsvenskan granskade i år alla våldtäktsanmälningar i Lund. Av 41 anmälda fall av våldtäkt under 2010 gällde 8 fall kvinnor med en psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning, den yngsta var 14 år. Ingen anmälan gick till åtal (Sydsvenskan, 2011-06-17).
Det är vanligt att funktionshindergrupper utesluts i forskning då de är för små för att ingå i statistiken, eller för att de kommunicerar på andra sätt än med tal eller skrift. I Sverige finns inget register över personer med funktionsnedsättning. Det innebär att man vid befolkningsundersökningar eller levnadsundersökningar med slumpvist urval, inte vet om de som svarar har en funktionsnedsättning eller ej.
Under våren har Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt tittat på ett antal rapporter för att se om unga kvinnor med funktionsnedsättning ingår, med fokus på våldsutsatthet. Vi har sökt i rapporter från myndigheter, högskolor och universitet samt några organisationer. Genomgången visar att våldsutsattheten bland unga kvinnor med funktionsnedsättning är osynlig.
Ställ krav på dem som ska forska
Mer forskning, men också fler och bättre metoder måste till, anpassade så att allas erfarenheter kan tas tillvara i både generella och specifika studier. Det bland annat göras genom att använda alternativ och kompletterande kommunikation så att alla har möjlighet att på egen hand svara på frågor om våld.
Under Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatts femåriga verksamhet, finansierad av Arvsfonden, har ökad kunskap om våldsutsatthet bland kvinnor med funktionsnedsättning varit ett prioriterat mål. Unga kvinnor med funktionsnedsättning har samma rättigheter som unga kvinnor utan funktionsnedsättning, men för att veta vilka stödinsatser som krävs är det nödvändigt de själva får komma till tals och berätta om sina erfarenheter.
Vi menar att fler måste ställa sig frågan om allas våldserfarenheter är intressanta, framförallt de som på olika sätt ansvarar för att upprätthålla tryggheten och säkerheten hos unga kvinnor med funktionsnedsättning.
Samhället ska kunna ge kvinnor med funktionsnedsättning i alla åldrar det stöd de har rätt till. Då krävs det att:
- Medvetenheten hos forskningsfinansiärer och andra bidragsgivare ökar
- De studier som görs inkluderar alla, oavsett funktionsnedsättning och kommunikationssätt
Unga kvinnor med funktionsnedsättning får inte bli bortsorterade för att deras delaktighet kräver extra resurser. Alla måste kunna välja att vara med i en undersökning, men också kunna välja att avstå.
