Ana Valdés har träffat de unga, spanska, indignerade kvinnor och män som lagade kollektiva paellor vid Plaza del Sol medan de förenades i sina krav på rättvisa, jobb och bostad. Nu berättar hon i sin krönika varför de ånyo är på torget och protesterar mot piruetterna kring det pågående påvebesöket.
Madrid fylls på nytt av demonstranter. Men det är inte bara unga ”indignados” den här gången. Att de var unga är också en sanning med modifikationer, många far- och morföräldrar visade också sitt stöd när de krävde att bankerna och politikerna skulle ta sitt ansvar.
Många av dem som demonstrerar den här veckan är kvinnor, de vill visa sitt missnöje mot påvens besök. Påven Benediktus ska tillbringa en vecka i Spanien där han ska vara huvudtalare vid ett stort ungdomsmöte som vill väcka liv i den sömniga spanska katolska kyrkan.
Det är bankerna som ”socialiserar sina förluster och privatiserar sina vinster” stod det på många av de banderoller jag såg på gator och torg. ”Vi ska inte betala er kris”, säger de unga som undrar vem som kontrollerar de stora företagens enorma skattefusk.
Regeringen är rädd att de stora protesterna som mötte påven i Barcelona vid hans senaste besök förra året ska upprepas.
Glest mellan kyrkobesöken
I ett land där den katolska tron är intimt förknippad med nationen och med kriget mot Islam och protestantismen, håller katolicismen på att tappa fotfäste. Landet som på 1600-talet skickade en flotta med hundratals båtar för att straffa det kätterska England är inte längre detsamma.
Muslimska invandrare från de forna spanska kolonierna kräver moskéer och mötesplatser. ”Morerna” är tillbaka och vill återigen ta del av Al Andalus, varifrån deras förfäder blev utvisade 1492. Allt medan den nya generationen spanjorer ser sig själva som moderna och sekulariserade européer.
Kyrkorna gapar tomma med undantag för de stora religiösa högtiderna, jul och påsk. Unga spanjorer anser det inte längre nödvändigt att gifta sig kyrkligt och döpa sina barn till katoliker.
De senaste veckornas oroligheter har förändrat det politiska landskapet och under den djupa ekonomiska krisen anses besöket av påven vara en provokation orkestrerad av Spaniens mest reaktionära krafter, speciellt Opus Dei och Partido Popular, PP, arvtagare till franquismon.
Kollektiva paellor
Påvebesöket beräknas kosta 50 miljoner euro, 500 miljoner kronor. 10 000 poliser är tillkallade, Madrids centrum ska stängas för trafik i flera dagar. Säkerhetsanordningar kring påvens tillfälliga residens liknar ingenting som staden tidigare upplevt.
De unga ”indignados” som lagade kollektiva paellor vid Plaza del Sol kommer att demonstrera mot besöket tillsammans med sina mödrar och systrar, de kvinnor som i påven Benediktus ser en av patriarkatets sista bastioner.
Påvens raljanta attityd mot gay-äktenskap, aborter och kvinnornas rätt över sin egen kropp bådar inte gott i ett land där de religiösa kallelserna har minskat katastrofalt, där enorma kloster bebos av några få åldriga nunnor och unga noviser från Filipinerna, Guatemala och Indien.
Den spanska regeringen har lovat att alla som vill uttrycka sitt missnöje mot påvens besök via lagliga demonstrationer ska kunna göra det, men många fruktar konfrontationer och våld. Att lägga 50 miljoner euro av offentliga medel för att bekosta besöket av en religiös ledare är inte populärt i ett land där de unga kräver arbete och bostad.
