Revolutionen har bara börjat, konstaterar författaren och journalisten Azza Kamel i ett samtal med Feministiskt Perspektivs utsända, Sholeh Irani. Säkerhetspolisen fortsätter att gripa demonstranter i en kamp om bevisen för tidigare övergrepp. Samtidigt samlas kvinnoorganisationer för att säkra kvinnornas rättigheter i det framtida Egypten.
27 demonstranter greps, två av dem var unga kvinnor. Säkerhetspoliser
skött mot demonstranterna som stormade in i säkerhetspolisens
huvudbyggnad. De ville att hindra poliserna från att förstöra hemliga
dokumenten. Militären stod i vägen och skött luftskott och slog med
elbatonger. Säkerhetspoliser hann förstöra en stor del av dokumenten
som bevisade tortyr, politiska mord och korruption. Militären tvingade
folk tillbaka till Tahrirtorget. Folk kom åt en del av de
hemligstämplade dokumenten. De finns nu på Facebook under namnet Amn
Dawla Leaks.
Revolutionen har bara börjat, säger folk här i Kairo.
Vi sitter i Azza Kamels soliga vardagsrum i Kairo och diskuterar hur
folk fortsätter driva sina krav vidare i den egyptiska revolutionen.
Azza Kamel är författare och journalist. Men hon är aktiv inom
kvinnorörelsen också. Hon och hennes dotter har deltagit i
revolutionen från första dagen och sov många nätter på Tahrirtorget.
Hennes 20 åriga dotter var med när folk stormade Säkerhetspolisens
huvudbyggnad i söndags. Enligt folk fortsätter Säkerhetspolisen att
gripa och tortera folk i hemlighet. Ibland känns det att de
civilklädda poliserna är överallt på stan.
Azzas mobil och hemtelefon ringer med jämna mellanrum och det handlar mest
om kvinnodemonstrationen. Hon tillhör de som organiserar kvinnodagens
manifestation. Första 8 mars efter Mubaraks avgång planeras intensivt
här i Kairo. En kvinnokoalition bildades för 11 dagar sedan av
alla kvinnoorganisationer som mobiliserar i full fart för kvinnodagens
miljondemonstration på Tahrir. Kravet är att kvinnorna inte ska
osynliggöras i det nya Egypten. Att de diskriminerade lagarna ska
upphävas.
– I år är kravet frihet! Att egyptiska kvinnor ska vara inkluderade i
alla politiska nivåer, från konstitutionella kommittén till den
framtida staten. Vi vill att kvinnorna ska kunna vara överallt, i alla
beslutsfattande nivåer i samhället, säger Azza Kamel.
Firades 8 mars i Egypten under Mubarak?
– Ja, men inte som nu att kvinnor ska kunna gå på Tahrirtorget och
marschera för sina krav. Kvinnoorganisationerna brukade anordna
seminarier och möten för att diskutera olika tema. Fast förra året
hade vi en demonstration utanför justitieministeriet för att
protestera mot lagen som hindrar kvinnorna att bli domare. Från
statens sida anordnades en del ceremonier också.
Azza förklarar, liksom alla kvinnor jag har mött i Kario, att kvinnor har
varit delaktiga i denna revolution i samma utsträckning som männen:
– Vi har demonstrerat, vi har sovit på torget, kvinnorna har blivit
slagna och mördade. Så den här revolutionen är lika mycket kvinnornas
som männens. Vi kämpar och trycker nu riktigt hårt, för våra
rättigheter, för våra medborgerliga lika rättigheter. Med erfarenhet
från tidigare revolutioner vet vi att vi måste stå på oss och se till
att kvinnornas rättigheter inte begränsas.
En del av lagarna som baserades på sharia lagarna, diskriminerade
kvinnorna under Mubarak. Polygami, att kvinnor ärver hälften av vad
männen gör och att kvinnor inte kan bli domare är några av dessa lagar.
Lagarna var mer sekulära under president Nasser. Sedan, 1971 började
efterträdaren Saadat att flörta med islamiska Broderskapet i syfte
att bekämpa vänstern i landet. Då infördes en artikel 2 i lagen som
innebar anpassning till islamiska sharia lagar. Och
det första som anpassades var kvinnornas rättigheter.
Men stödjer majoriteten av egyptiska kvinnorna en förändring av dessa
lagar tror du? Är detta alla kvinnors krav?
– Vi tror att folk i allmänhet vill ha en stat
som är skild från religionen, ett samhälle med civila lagar. Men
Muslimska Broderskapet och dess anhängare är emot borttagningen av
dessa lagar och de kommer att kämpa för att genomföra sin vilja. Det
kommer att bli en svår kamp.
Azza berättar samtidigt att under de hårda revolutionsdagar och
nätter på torget höll kvinnor som sympatiserar med broderskapet ihop med
sekulära kvinnor. De satt och sov tillsammans och toleransen mellan dem
var ovanligt högt. Solidariteten mellan folk oavsett politisk
övertygelse under revolutionsdagarna, är en gemensam berättelse här i
Kairo. Fortfarande på Tahrirtorget kan man se att olika grupper har
sin sida av torget utan att störa varandra, de diskuterar i små
grupper men sällan kan man se att olikheten leder till någon allvarlig
gräll.
– Revolutionen fortsätter, säger Azza efter ännu ett telefonsamtal innan
hon stänger av telefonen.
Vi har uppnått en del av våra krav. Men resterna från Mubaraks regim
är fortfarande vid makten. De skapar problem. Vi måste fortfarande
vara försiktiga och inte ge upp kampen. Vi måste se till att vi först
går till presidentvalet och väljer en bra president. Men det finns
krafter som vill att egyptier ska först gå till riksdagsvalet och
välja parlamentet. Det vore ett misstag. För att regimens korrupta
nyckelpersoner samt Muslimska Broderskapet vill få maktpositioner
genom sina platser i riksdagen. Både politiska aktivister, författare,
skådespelare, journalister, kvinnorättsaktivister, och många andra i
samhället försöker att trycka för ett presidentval först. Vi tycker
att det är livsviktigt för vår framtid. Vi använder alla medel för att
bilda opinion och även förhandlar med ett par nya ministrar som håller
med folket och stödjer revolutionen.
Vad förväntar du dig av kvinnorörelsen i Sverige?
– Att stödja oss att kunna försäkra kvinnornas lika rättigheter i Egypten.
”Vi ses på 8 mars demonstrationen vid Tahrirtorget”, säger vi innan
vi skiljs åt.