Hon är ingen feminist, men Cristina Kirchners överlägsna seger i Argentinas presidentval innebär stora möjligheter att främja kvinnors rättigheter. Hon har redan tillgodosett en hel del krav från argentinska feminister. Högst på agendan står nu aborträtt och intensifierad kamp mot människohandel för sexuell exploatering.
Med 54 procent av rösterna blev Cristina Kirchner den första kvinna att väljas för en andra period som president i Argentina.
– Det är en triumf som säger allt, säger Silvina Molina, aktivist i nätverket PAR – journalister för en kommunikation fri från sexism.
Hon kallar valresultatet överväldigande och framhåller att Cristina Kirchner under sin första mandatperiod instiftade en ny lag som ska sätta stopp för alla former av våld mot kvinnor, såväl i offentliga som privata utrymmen. En kommission skapades för att utforma de sanktioner som ska bli följden när lagen bryts. Lagen om människohandel har också skärpts och ett organ inrättats som ansvarar för tillämpningen och ger stöd till offren. Presidenten har via ett dekret förbjudit publiceringen av sexannonser i medierna och inrättat en statlig myndighet som övervakar att beslutet efterlevs. Dessutom har en rad beslut fattats till förmån för kvinnor som är hemmafruar, pensionerade, gravida och ensamstående.
Nätverket PAR har varit pådrivande i arbetet med att få igenom reformer som ska sätta stopp för det könsrelaterade våldet mot kvinnor och människohandel, och tagit fram en handledning för journalister som bevakar dessa frågor. Lagstiftningen som ska skydda kvinnor mot alla former av våld inkluderar tack vare PAR begreppet medialt våld. Avsnittet som berör detta i lagen lade grunden för det presidentdekret Cristina Kirchner undertecknade i juli, som förbjuder medier att profitera på sexannonser.
PAR agerade också kraftfullt när en ny etermedielag antogs och fick med en text som säger att innehållet i radio- och TV-sändningar ”ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män, samt pluralistiska, jämlika skildringar fria från stereotyper för att undvika alla former av diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning”.
Enligt Silvina Molina har den bild medierna ger av Cristina Kirchner förändrats med tiden.
– I början oroade sig medierna mycket för hennes klädsel, eventuella skönhetsoperationer, vilka handväskor och skor hon använde och vilket inflytande hennes make, den tidigare presidenten Nestor Kirchner, hade över henne. När han dog förra året var en del medier väldigt grymma och manschauvinistiska, med rubriker som ”nu när han är borta kan hon regera”. Rena nedvärderingen av hennes intelligens och hennes person.
Att Cristina Kirchner blev änka har också stått i fokus i medierapporteringen. Några kvinnor inom politiken kritiserade henne och ansåg att hon skulle bära sorgedräkt. Andra pratade om styrkan i att fortsätta regera trots smärtan.
– Med omvalet bevisar hon vilken ledare hon är. Hon är inte feminist, har inte uttalat sig konkret, men hennes handlingar visar hur hon, trots det, fattar beslut som främjar kvinnors rättigheter.
– Nu inleds debatter i parlamentet om rätten till laglig, säker och kostnadsfri abort. Det är de första stegen, men debatten är öppen. Alla de här framgångarna har kommit via lagstiftning. Nu är en kulturell förändring nödvändig, säger Silvina Molina.
Sandra Chaher leder den feministiska nyhetsbyrån Artemisa. Liksom Silvina Molina anser hon att Cristina Kirchners handlingar talar mer än hennes retorik och att mycket har hänt vad gäller kvinnors rättigheter även om presidenten inte framställer sig som en feminist.
För första gången är nu över 30 procent av regeringens ministrar kvinnor, konstaterar Sandra Chaher i en artikel i El Periódico Austral. Hon framhåller också att vissa förbättringar skett i stödet till familjer som lever i fattigdom, varav majoriteten leds av ensamstående kvinnor med barn. Ett annat exempel hon tar upp är att presidenten stenhårt driver frågan om anständiga villkor för den närapå miljon kvinnor som jobbar som hembiträden i Argentina och diskriminerats via lagstiftningen under mer än ett halvt sekel.
Men det går inte att vara nöjd, anser Sandra Chaher. Hon är lika noga med att peka på de utmaningar som kvarstår.
– Tillgången till abort är troligen, tillsammans med feminicidios (kvinnomord) och övergreppen inom människohandeln för sexuell exploatering, de djupaste skulder den agentinska staten har till kvinnorna. Det finns en anledning till att abort kallas ”demokratins skuld” och kvinnorna som försvunnit i människohandeln för ”demokratins försvinnanden”, säger hon.
Chaher fäster stor vikt både vid omvalet och att Kirchner, denna gång, vann valet helt av egen kraft.
– Att ha en kvinnlig president en andra period det är inte alls nonsens. Bortom de åtgärder regeringen vidtar, har det en symbolisk betydelse som vi ännu inte helt kan uppskatta. När hon vann första gången såg min dotter, som var fem år då, talen med mig på TV. Sedan ställde hon sig upp i en stol och sade, ”Jag vill att de ger mig en hamburgare för jag är president.”, berättar hon.
Hon menar att det är lika viktigt att göra det ”naturligt” för en kvinna att bli president, göra bra ifrån sig och bli omvald som att dekonstruera det symboliska våld som upprätthåller ojämlikheten mellan könen.
Feministerna i Argentina ser efter resultatet i presidentvalet en chans att gå vidare och ta ytterligare steg framåt när det gäller kvinnors möjlighet att förfoga över sina, som Sandra Chaher kallar det, förhalade rättigheter.
– Vi är många som är engagerade i de här frågorna. Nu är vi ute efter mer!
