I mars i år gav EU:s justitiekommissionär Viviane Reding det europeiska näringslivet ett ultimatum: Utöka andelen kvinnor i bolagsstyrelserna till 30 procent 2015 och 40 procent 2020. Annars överväger kommissionen lagstiftning om könskvotering och sanktioner mot de företag som inte följer reglerna.

Kvotering rumsrent

Inställningen i EU-kommissionen, som domineras av högerpolitiker, har gjort idén om könskvotering rumsren också bland högerparlamentariker, säger Eva-Britt Svensson, vänsterpartist och ordförande i EU-parlamentets jämställdhetsutskott.

Hennes utskott kommer i slutet av maj rösta om en rapport på temat kvinnor i beslutsfattande positioner. Rapporten konstaterar att det finns för få kvinnor i företagens toppskikt och uppmanar kommissionen att analysera frågan, och eventuellt föreslå lagstiftning. Ett av ändringsförslagen, signerat Eva-Britt Svensson, nämner kvotering i klartext.

– Det ser ut som att vi kan få igenom den skrivelsen, säger hon.

Bindande lagstiftning

Om den antas tror Eva-Britt Svensson att kommissionen kommer att sätta en deadline för frivillig kvotering och därefter bindande lagstiftning, alltså sätta på pränt det man redan har sagt.

Erfarenheter från Norge, som var först ut att införa kvotering i bolagsstyrelser, visar att frivillig kvotering knappast har någon effekt. 2003 gav den norska regeringen företagen en tvåårig frist att själva få till en hyggligt könsbalanserad styrelse (minst 40 procent av vardera könet). Målen nåddes inte och i stället införde regeringen bindande lagstiftning.
Omedgörliga företag straffas först med böter och avregistreras sedan från Oslo-börsen (kvoteringslagen gäller bara börsnoterade företag), för att slutligen upplösas. Mellan 2007 och 2009 ökade andelen kvinnor i norska företags styrelser från sex till 39,6 procent.

Ikapp Norge om 50 år

Med dagens takt skulle det ta 50 år för EU-blocket att komma ikapp Norge ”på naturlig väg”. I unionens största företag är andelen kvinnliga styrelseledamöterna bara 12 procent, 2004 var den åtta procent.

På flera håll i Europa har frågan om kvotering i bolagsstyrelser rusat upp på den politiska dagordningen. Spanien och Frankrike har nyligen infört krav på 40 procent kvinnor i styrelserummen före 2015. Tysklands familjeminister har sagt att man kommer överväga kvotering 2015 om man då inte nått 20 procent kvinnlig representation.

Sunt förnuft

Jämn könsfördelning är inte bara en rättvisefråga, utan ekonomiskt sunt förnuft, menar förespråkarna. Kvinnor utgör en pool av outnyttjad kompetens, talang och arbetskraft, går resonemanget. ”Vi har inte råd att utelämna 50 procent av vår befolkning” sade Viviane Reding i mars.

I Norge håller man på att utvärdera om de senaste årens kraftiga ökning av kvinnor har gjort att företagen presterar bättre. Tidigare studier har visat att så är fallet. Konsultfirman McKinsey har flera år i rad jämfört prestationer hos de företag som har flest kvinnor i styrelsen med de som helt saknar kvinnor, inom samma sektor. Företagen med jämnare könsmix når 56 procent bättre resultat.

Ekonomin avgör

Det ekonomiska argumentet är absolut avgörande för kvoteringsivern i jämställdhetsutskottet, enligt Eva-Britt Svensson. Själv beklagar hon att det bara är ekonomiska som skäl kan övertyga.

– Ibland uppfattar jag att man måste hitta på andra anledningar för att kunna prata om jämställdhet i parlamentet. Till och med när vi talar om våld mot kvinnor handlar det om lönsamheten med lägre sjukskrivningar.

Rapporten antas i jämställdhetsutskottet om en månad, och sedan i hela parlamentet i juli. Därefter ligger bollen hos EU-kommissionen, den EU-institution som föreslår lagar.