I fokus för Igrim Castillo Morenos studie finns SEMlac och CIMAC. Hon menar att tilltalet i deras journalistik bygger på respekten för pluralism som en mänsklig rättighet. Dessutom låter den sig inte begränsas av dagordningar för vare sig genus eller traditionell kvinnlighet även om båda förekommer rikligt.

Slutsatsen blir att de förändringar som kvinnor och män upplevt i sina samhällen börjar att komma till uttryck via alternativa medier. Och att dessa medier präglas av en vision om förändring genom budskap som bekämpar den manliga dominansens symboliska våld.

Främjar förändring

Castillo undersöker även kontexten runt de alternativa nyhetsmedierna med genusperspektiv. Genom att sprida alternativa budskap om sexuell mångfald och om kvinnors och mäns verklighet motsätter de sig den traditionella och utestängande synen på frågorna i de stora mediekonglomeraten. De lägger också fram konkreta förslag på hur en inkluderande journalistik kan se ut, anser hon.

– Hållningen är problematiserande utifrån ett gränsöverskridande och förändringsinriktat perspektiv”, säger Igrim Castillo Moreno i en intervju med SEMlac (Servicio de Noticias de la Mujer de Latinoamérica y el Caribe). Bakom nyhetsbyrån står ett nätverk av kommunikatörer som har funnits i lite över tre decennier. Nyhetsbyråns huvudkontor ligger för närvarande i Lima, Peru, och den är fortfarande är unik i sitt slag på regional nivå.

Cimac (El Centro de Comunicación e Información de la Mujer) samlar professionella journalister i Mexiko som vill nå ut med nyheter om kvinnors sociala status och det civila samhällets obemedlade. Arbetet påbörjades i mitten av 80-talet och etablerades formellt 1991.
Flera liknande alternativa initiativ uppstod under 80-talet, men tappade mark under 90-talet på grund av problem med finansiering och förlorad trovärdighet gentemot konventionella medier.

De som överlevde, framför allt de som omprövade sin bild av verkligheten, underkastade sig konventionella produktionsrutiner och förnyade sitt nyhetskoncept har kunnat dra nytta av informationsteknikens utveckling.

Fler källor till nyheter

Det är ett nytt landskap som börjar öppna sig inför den homogeniserande nyliberala globaliseringen, enligt forskaren Margaret Gallagher som intervjuas i studien. Hon identifierade gapet mellan den upplevda och den mediala verkligheten, och tog det som utgångspunkt för att kvinnors ”kidnappade röster” skulle komma att växa fram i alternativa medier.

Castillo har studerat budskapen i de alternativa medierna och intervjuat över 20 journalister och experter inom området. Samtidigt som medierna och nätverken bakom jobbar med gränsöverskridande strategier för att integrera jämställdhet i konventionella nyhetsmedier främjar de alternativa skildringar.

Andra journalistiska genrer, som analyser och opinion, ger utrymme för problematisering och en ökad representation av sociala subjekt och minoriteter. Att de alternativa nyhetsbyråerna öppnar för sociala teman som har stor betydelse för utvecklingsländerna och ger nya dimensioner till beskrivningarna av kvinnor och män, ser hon också som ett viktigt bidrag. Publiceringen av manualer, granskningar och studier av alternativen till den dominerande kommunikationen lyfter Castillo också fram, liksom odlandet av en bredare uppsättning källor.

Når liten krets

En stor begränsning för dessa alternativa medier är det låga genomslaget, som enligt Castillo beror på minimal tillgången till internet i Latinamerika och brist på resurser men också att publiken främst består av redan frälsta – feminister, experter på frågorna och aktivister.

Den kubanska journalisten Isabel Moya intervjuas i studien och framhåller det begränsade genomslaget som en stor utmaning för de alternativa nyhetsbyråerna.

– De är viktiga och bör fortsätta växa, men står inför utmaningen att inte låsa sig fast vid publik som består av redan aktiva eller experter, utan bli en källa till information för de största medierna. Därför bör frågorna som står på den övergripande mediala dagordningen inkluderas utifrån detta annorlunda perspektiv, säger hon.