Svenska folket blir allt friskare och lever allt längre.

Och det är förstås väldigt bra. För vem kan ha något emot att vi slipper sjukdom och elände, och får ett långt friskt liv istället för förtida död?

Frestar på systemet

Men det finns en baksida också med den ökade livslängden – i alla fall ur ekonomisk synvinkel. Ju längre vi lever, desto större påfrestningar blir det på pensionssystemen.

Vårt allmänna pensionssystem fungerar i princip så att dagens pensionärer försörjs av dagens yrkesverksamma. Och när allt fler allt äldre pensionärer ska försörjas, kan det bli svårt att få ekvationen att gå ihop.

Sänkta pensioner?

Det kan innebära att antingen blir det rejält sänkta pensioner för morgondagens pensionärer, eller så höjs pensionsavgifterna kraftigt för dem som arbetar.

Möjligen kan det bli både och. I dagens allmänna pensionssystem sänks pensionerna automatiskt när pengarna inte räcker till, till exempel för att det blir fler pensionärer. Röster har också redan börjat höjas för att pensionsavgifterna ska stiga, från dagens 18,5 procent på lönen för alla yrkesverksamma.

Men det bästa vore förstås om det varken blir sänkta pensioner eller höjda avgifter.

En lösning skulle kunna vara att fler personer jobbar i Sverige – låter begreppet arbetslinjen bekant?

Välj pensionsålder

En annan lösning är att folk går i pension senare än i dag.

Många förknippar pensionsålder med 65-årsdagen. Men faktum är att det i dag inte finns någon lagstadgad pensionsålder i Sverige.

Det är fritt fram för var och en att ta ut pensionen vid 61 år, eller att fortsätta arbeta efter 65-årsdagen. Lagen ger alla anställda rätt att kvarstå i tjänst fram till 67 års ålder, och inget hindrar att man fortsätter att arbeta även efter 67-årsdagen om arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om det.

Landets pensionspolitiker har också nyligen bestämt sig för att det kan vara läge att utöka rätten att jobba när man blir äldre.

En utredare ska se över hur man skulle kunna höja dagens 67-årsgräns till 69 år. Framöver kan vi alla med andra ord alla få rätt att kvarstå i tjänst fram till 69-årsdagen, om vi vill.

Fler jobbbar längre

Men för att den verkliga pensionsåldern ska öka på riktigt, krävs det förstås att vi också är intresserade av att jobba längre än i dag. Och det verkar faktiskt som om vi är på väg åt det hållet. Svenska folket dröjer något längre med att gå i pension, jämfört med för några år sedan.

Pensionsförvaltaren SPV presenterade nyligen en undersökning om pensionsåldern för statligt anställda. Undersökningen visar bland annat att antalet yrkesverksamma som är 67 år eller äldre ökar år från år.

Välbetalda stannar

Förra året var första året då både män och kvinnor i statlig tjänst valde att ta ut sin pension efter 65-årsdagen.

Pensionsåldern har delvis att göra med inkomstskillnader. Bland de som tog ut sin pension tidigt förra året, det vill säga före 65 års ålder, hade de flesta en inkomst under 25 000 kr.

De flesta som stannade kvar i tjänst efter 65 års ålder hade en månadslön på över 40 000 kr.

Kvinnor ökar

När det gäller skillnader mellan könen, visar undersökningen att det fortfarande är fler män än kvinnor som kvarstår i tjänst vid 67 års ålder.

Men ökningen är störst bland kvinnor. Under de senaste fem åren har antalet kvinnor i statligt tjänst som fortfarande arbetar efter 67 års ålder ökat med 232 procent.