För några veckor sedan rapporterade SVT att det organiserade fotbollsspelandet minskar bland tonåringarna. Störst är minskningen på flicksidan och sedan 2006 har antalet licensierade fotbollstjejer mellan 15 och 16 år minskat från 20 296 till 14 459.

– Jag är inte säker på att man vill ha det som förut. Det ser vi också, inte minst bland tjejer, man söker sig till de individuella aktiviteterna, till gym, jogging och så vidare där man själv kan styra över sin tid, sa Svenska Fotbollsförbundets vice ordförande Susanne Erlandsson då.

Det visar sig nu att fotbollen inte är den enda sport som har tappat utövare de senaste åren. När säsongen 2008/09 skulle började fanns det till exempel 3647 spelare och 65 aktiva damlag inom hockeyn i Sverige.

Sedan dess har både antalet utövare och lag stadigt sjunkit och inför den här säsongen stannade siffrorna på 3075 spelare respektive 55 lag.

På Svenska Ishockeyförbundet är man bekymrade över den är utvecklingen. Sedan 1 maj i år arbetar Erika Holst därför på heltid med att stärka flick- och damhockeyn i landet.

– Min viktigaste uppgift blir till att börja med att få igång rekrytering: både att få tjejer att börja spela och sedan behålla dem, säger hon till Feministiskt Perspektiv.

Fler tjejer börjar tävlingssimma

Det är dock viktigt att komma ihåg att barnkullarnas storlek påverkar antalet utövare i de olika sporterna. Just nu är kullarna i tonåren ganska små, medan de barn som går i lågstadiet tillhör årskullar med många barn i. Men trots det finns det också sporter som inte upplever någon större nedgång på tjejsidan.

En sådan är simningen där man inte upplever några problem att rekrytera tjejer till simskolor och att sedan få dem att börja tävla.

– Det är nog ungefär lika många tjejer som killar som börjar simma. Men när man sedan ska gå från simkunnighet till tävling, då är det många fler tjejer som börjar tävlingssimma, säger Svenska Simförbundets sportchef Henrik Forsberg och fortsätter.

– När man är ute på en ungdomssimtävling för barn i 10–11-årsåldern kan det vara två tävlingsheat för killar och kanske fem-sex stycken för tjejer.

Kvotera in killar

En annan mycket populär sport bland tjejer är friidrott. Även om sporten inte är riktigt lika het som den var för två-tre år sedan har det hänt mycket det senaste decenniet.

Under våren förra året registrerades till exempel 386 292 LOK-stödberättigade träningstillfällen på tjejsidan, det är ungefär 80 000 fler än 2003. Det antalet är mer än dubbelt så högt som killarnas deltagarsiffror, vilket märks ute i den lokala verksamheten.

– Jag tränar en ungdomsgrupp med ungdomar mellan 12 och 14 år, där får jag nästan kvotera in killar. Det blir bättre dynamik om det är en jämn könsfördelning, säger
Richard Andersson, som sitter med i Upplands Friidrottsförbund.

Mattias Hjelmberg, avdelningschef på den idrottspolitiska avdelningen på Riksidrottsförbundet, menar svårt att se trender i unga tjejers idrottande.

Det går inte att dra några riktigt tydliga slutsatser som att de individuella sporterna ökar sitt deltagande jämfört med lagsporterna. Alla sporter beräknar deltagande på olika sätt och det är därför svårt att jämföra rakt av.

– Det vi kan se när vi gör vår undersökning ”Svenska folkets motionsvanor”, där vi frågar människor mellan 7 och 70 år hur de motionerar, är att det är ungefär lika stor andel tjejer mellan 7 och 14 år som motionerar och idrottar som tidigare, säger han.

Han menar också att de sporter där det är finns få tjejer arbetar med den frågan.

– Min bild är att de idrotter som har betydligt färre tjejer än killar verkligen försöker rekrytera fler tjejer. De lägger manken till, avslutar han.