Författaren sitter i fängelse, manuskriptet skulle konfiskeras och innehavare av eventuellt nedladdade kopior hotades med böter. Men Imamens armé är på väg att bli en braksuccé på nätet. Ulla Lundström berättar om turkiska myndigheters försök att stoppa det fria ordet, som denna gång misslyckades.
En kraschlandning för det turkiska rättsystemet. Så beskriver en turkisk morgontidning cirkusen kring boken Imamens armé som förbjudits i Turkiet innan den ens kommit ut. Boken, som presenterar komprometterade detaljer om en allt mer omfattande neo-islamisering inom den turkiska statsapparaten, håller nu på att segla upp som årets hit på internet. Över 100 000 nedladdningar redan första dan, offentliga uppläsningar – trots förbud om åtal – mitt i Istanbuls centrum och nu kommer boken även i översättning.
Det var inte riktigt det scenario som myndigheterna såg framför sig när den turkiska antiterroriststyrkan TEM tidigt i gryningen den 3 mars i år dök upp hemma hos författaren Ahmet Sik, en av Turkiets mest framstående grävande journalister som Feministiskt Perspektiv berättat om tidigare.
Uppdraget var enligt hans advokater att gripa Ahmet Sik, beslagta hans samtliga hårddiskar, CD-skivor och flash-minnen och se till att hans bok Imamens armé som nu låg färdig för publicering aldrig nådde läsarna. Säkerhetsstyrkorna gjorde razzior inte bara i hans hem, utan även på tidningen Radikals redaktion där Sik arbetade, på hans tjänsterum på universitetet, på hans förlag och på hans advokats kontor.
Brännande ämne
Två månader innan valet var författaren Ahmet Isik i färd med att placera en rejäl dynamitblandning mitt i den turkiska valkampanjen: Fethullah Gülenrörelsens infiltrering av säkerhetspolisen och dess kopplingar till högt uppsatta polischefer. Ahmet Sik hävdade i sin bok att Fethullah Gülen, självutnämnd shejk i exil i USA, även kallad Turkiets Khomeini, genom ett allt större inflytande över den turkiska statsapparaten var på väg att driva Turkiet mot ett neo-islamiskt totalitärt styre. En utveckling som till och med hotade premiärminister Recep Tayyip Erdogans fortsatta framtid.
”Den som rör detta ämne bränner sig” ropade Ahmet Sik rakt in i TV-kamerorna när han fördes ut till den väntande polisbilen.
Bakom kulisserna
Historien kunde ha slutat här. Författaren i fängelset, manuskriptet till den ännu ej utgivna boken konfiskerat. Och hot från åklagaren om åtal mot alla som inte omedelbart raderade samtliga eventuella kopior av manuskriptet i sin dator.
Men Ahmet Sik hade lärt läxan från Wikileaks. Operation Delete misslyckades – och historien fick en oväntad vändning: Boken håller nu på att bli en braksuccé på internet. Gratis, snabbt och lättillgängligt får nu de turkiska läsarna tillgång till Ahmets Siks väldokumenterade och detaljerade kartläggning över vad som händer i den turkiska statsapparatens kulisser.
Åklagaren Zekeriya Öz, förhörsledare även i den spektakulära sk Ergenekonrättegången, där hundratals höga officerare, journalister, politiker, professorer, fackföreningsledare står åtalade sedan flera år tillbaka, har omplacerats. Hans sista uppgift blev att ta tillbaka hotet om åtal för alla som hade den glödheta filen på sin dator.
Hundratusentals nya pressfrihetsåtal skulle blivit lite för mycket. Både för den turkiska rättsapparaten – och för EU.
Tilläggas kan att författaren Ahmet Sik och ytterligare 67 journalister fortfarande sitter fängslade i Turkiet. Många utan att någon anklagelsepunkt ännu har presenterats för dem.
