Konstruktionen av den ”goda mannen” som svensk, medelklass, vit,
heterosexuell och jämställdhetsvänlig har kritiserats inom feministisk,
queer och maskulinitetsforskning för att inte egentligen utmana
könsordningen. Ett intressant bidrag i detta sammanhang är Mona Liljas
artikel i senaste nummer av Norma ”Theorizing practice: Understanding
resistance against gender-based violence in Cambodia”.

Hon analyserar
konstruktioner och förhandlingar av maskuliniteter i program mot
genusbaserat våld i Kambodja. Hon visar att organisationerna försöker sprida
västerländska konstruktioner av fredliga och omhändertagande män och hur
detta sker genom att lokala tränare blandar olika föreställningar om
manlighet i en slags förhandling av maskuliniteter.

En del av träningen gick
ut på att tränarna pekade på motsägelser i männens föreställningar om vad
som är en riktig man. Organisationerna använde med andra ord hegemonisk
maskulinitet i ett arbete med att förändra våldsamma maskuliniteter. Mona
Lilja pekar på att denna användning av hegemonisk maskulinitet som norm
skapar en disciplinerande process genom vilken organisationerna försöker
omforma individer så att de anpassar sig till egenskaper och beteenden som
kopplas samman med hegemonisk maskulinitet.

I övrigt innehåller numret flera intressanta empiriska studier av
intersektionen mellan manlighet och ålder och manlighet och klass. Till
exempel Jenni Olofssons ”Cut out to handle a ladder? Age, experience and
acts of commemoration” som behandlar förmedlingen genom minnesberättelser
mellan generationer av brandmän i norra Sverige och Jake Alimahomed-Wilsons
”Men along the shore: Working-class masculinities in crisis och Josefin
Emans ”Constructing succesful old-age masculinities amongst athletes”.

Norma. Nordisk tidskrift för maskulinitetsstudier Volym 6 Nummer 1 2011