Du utropade i går att du, som första kvinnan i Greklands historia, kan tänka dig att ta över efter Giorgos Papandreou – hur går dina tankar?

– Jag kandiderar till jobbet ingen vill ha. Premiärministerposten. Grekland har körts ner i den ekonomiska underjorden av de politiska dynastierna och makteliten som förvandlat medborgarna till skräckslagna kunder. Nu har börsen och bankerna med hjälp av Trojkan (EMU, ECB, IMF) tagit över som dirigenter av demokratin och bestämmer vem som ska avsättas och hur landet ska styras.

– Som första kvinnliga premiärministern i Greklands historia är jag, som en arbetarklassunge som Grekland tvingade i exil under diktaturen, en stryktålig jävel med is i magen och eld i hjärtat fjärran från politiska rävspel och intriger. Inte nedsmutsad och stigmatiserad av korruptionen, fostrad i en familj som aldrig gått på ett universitet men som lärt mig att sanningen går före den egna vinningen.

Det är en mycket turbulent tid i Grekland just nu, vilka skulle bli dina första åtgärder som president i Grekland?

– Jag skulle storstäda och sanera i maktens korridorer. Häva de lagar som låter de stora skurkarna gå fria och ostraffade. De som i decennier berövat landet på dess offentliga medel. Jag skulle tvinga skeppsredare att betala skatt, spåra miljarderna i skatteparadisen, beskatta kyrkan och låta dem själva betala prästerna istället för staten. Jag skulle minska försvarsbudgeten radikalt för i dag är den i klass med Pakistans procentuellt. Jag skulle rensa i korruptionen, ta tillbaka arbetsrätten, ge kvinnorna tillbaka sin värdighet, jobba mot de sextrakasserier som varenda kvinna får utstå på arbetsmarknaden och som jag själv fått uppleva. Jag skulle krossa de mediala monopolen som propagerar i egna syften och sparka igång produktionen. Jag har en hel lista på åtgärder och redan nu har jag fått en politisk sakkunnig som vill jobba med mig. Susanna Alakoski har anmält sig och vi är snart på Syntagma-torget i en explosiv blåvit-blågul (grek-finsk-svensk) cocktail.

Som premiärminister i Grekland – skulle du vilja se att landet stannar kvar i EU?

– Grekland är Europa. Vi gav kontinenten namnet, vi bär arvet och vi kan bli framtiden. Men jag tror på ett Europa som lägger örat mot asfalten och lyssnar på sina medborgare. Ett Europa som inte låter sina barn svälta och frysa ihjäl på gatorna. Ett Europa som ger sina barn samma rättigheter till utbildning, sjukvård, omsorg och ett värdigt liv. Klassklyftorna ökar och rasismen sprider sig som ett virus. I dag haltar demokratin i EU och folket lider. Det lidandet skulle jag lindra. Om jag blev premiärminister. Men det blir jag inte.