Totalt lägger kvinnor i dag i genomsnitt 4 timmar på obetalt hemarbete. Trots att män ökat sin andel av det obetalda hemarbetet lägger de i genomsnitt 45 minuter mindre än kvinnor på det.

Istället lägger kvinnor allt mer tid på förvärvsarbete, 21 minuter mer per dag medan tiden för män minskat med 14 minuter. Den totala tiden som läggs på förvärvsarbete och hemarbete är därmed lika stor för kvinnor och män, cirka 7 timmar och 20 minuter per dag.
Det visar SCB:s tredje tidsanvändningsundersökning som kom i veckan.

Experterna är försiktigt positiva

Ulrika Hagström, jämställdhetspolitisk utredare på TCO, tycker att utvecklingen är positiv men konstaterar också att det även denna gång är kvinnorna som i huvudsak ligger bakom förbättringen:

– Trendbrottet har kommit! För första gången kan vi mäta att det faktiskt har skett en ökning av den tid män lägger på obetalt hemarbete. Tidigare har skillnaderna i tid med obetalt arbete mellan könen minskat enbart för att kvinnor har dragit ner på den tid de ägnar åt hushållet, medan männens beteende har varit oförändrat. Även i denna, den tredje mätningen, har vi kvinnors fortsatt minskade tid med obetalt arbete att tacka för att gapet till männen minskat ytterligare. Men det viktiga är att man kan skönja en beteende förändring även bland män.

När det gäller hemarbetet fördelar kvinnor och män sin tid olika. Kvinnor ägnar nästan två timmar per dag åt hushållsarbete mot drygt en timme för män. Män lägger däremot omkring 40 minuter per dag på underhållsarbete, vilket är dubbelt så mycket som för kvinnor. Framförallt är det matlagning och tid med barn som har ökat lite bland män.

Även Ulrika Lorentzi, jämställdhetspolitisk utredare på Kommunal, tycker att utvecklingen rör sig åt rätt håll:

– Först och främst är det förstås glädjande att fördelningen av hemarbetet mellan kvinnor och män blir mer jämställd. Men gapet är fortfarande 45 minuter. Per dag. Eller fem timmar och en kvart i veckan. Det finns detaljer som är viktiga för våra medlemmar, då de kan ha att göra med förändringar i välfärdstjänsterna att göra. Till exempel ägnar äldre ensamstående kvinnor i genomsnitt 15 minuter per dag mer åt städning av bostaden än för tio år sedan. Det hänger förmodligen samman med minskad städning från hemtjänsten.

För och efter barnen

– I TCO:s förbund ser det ut som i samhället i övrigt. Män arbetar betald heltid och övertid, faktiskt ofta obetald, och det gör även kvinnorna i stor utsträckning. Kvinnor som är medlemmar i något TCO-förbund arbetar nästan alltid heltid innan de får barn. Efter det är det många som går ner i betald arbetstid ett antal år, men majoriteten kvinnor fortsätter att arbeta heltid även efter att de blivit småbarnsföräldrar, säger Ulrika Hagström.

Mot bakgrund av SCB:s undersökning skulle vi tidigast nå jämställdhet i hemmen om 20-30 år? På vilket sätt når vi dit i en snabbare takt?

– Vi måste fortsätta jobba med frågan – dels sånt närmast självklart som att öka antalet dagar i föräldraförsäkringen som inte går att överlåta till partnern, dels ifrågasätta den deltidsnorm som finns i många kvinnodominerade yrken. Hälften av Kommunals medlemmar jobbar deltid och en fjärdedel av dem vill jobba mer. Det är personer, främst kvinnor, som har en deltidstjänst och inte får gå upp till heltid. Både status och lön behöver höjas i kvinnoyrken för att förhandlingen vid köksbordet ska bli mer jämställd, menar Ulrika Lorentzi.

Ulrika Hagström är inne på samma linje:

– De största kliven framåt för jämställdheten har tagits i samband med viktiga politiska reformer (så som särbeskattning, föräldraförsäkring och utbyggnaden av förskolan). Jag tror också att jämställdhet i hemmen är rimligt att nå inom 20-30 år, när de som är barn idag blivit vuxna. Men för det krävs ändå fortsatta politiska reformer. Förutom fler och fler öronmärkta månader för varje förälder i föräldraförsäkringen, skulle en reform som syftar till att fördela deltidsarbete under småbarnsåren jämställt vara en riktig skjuts på vägen mot jämställdhet på riktigt, både i hemmet och i arbetslivet.