Med anledning av Pär Ströms nya skrift ”Sex feministiska myter” bjöd SVT:s Gomorron Sverige in honom till en debatt mot Fi:s talesperson Carl Emanuelsson den 18 maj. Redaktör för programmet den aktuella dagen var Anna Rütting Wingborg.

Hur resonerade ni när ni valde att bjuda in Pär Ström?

– Vi utgick från hans bok där han kommer med ett antal påståenden – han kallar det sex feministiska myter – och vi tyckte att det var intressant. Han är en egen röst och går verkligen mot strömmen. Han säger sådant som de flesta inte håller med om och det gör inte vi heller. Men jämställdhet är ett ämne som intresserar många. Vi ville dock inte ha hit honom själv utan också någon med ett feministiskt perspektiv som kunde bemöta honom, säger Anna Rütting Wingborg.

Du sa att ni inte håller med, hur menar du?

– Den vanligaste uppfattningen är väl ändå att vi tycker att kön är social konstruktion, vilket han påstår att det inte är. Och att kvinnor får lägre lön, att män slår kvinnor, att kvinnor dubbelarbetar – allt det där bekräftas av en massa undersökningar och statistik. Det handlar inte om vad man tycker utan det är helt enkelt så det ser ut, säger Anna Rütting Wingborg.

Men tycker du att det du just sa kom fram i programmet? Många skulle hävda att Pär Ström använder fakta på ett oseriöst sätt. Är inte det något som programledaren bör lyfta fram i ett sådant här fall?

– Vi hade en ganska bra motdebattör, en av talesmännen för Fi, så det fick han stå för. Och det gjorde han också, han var rätt duktig på att punktera de här myterna. Om inte motdebattören hade klarat av det så kanske programledaren hade trätt in mer. Vi tog upp och diskuterade de myter som Pär Ström lyfte fram. Syftet var inte att undersöka hans metoder, det kanske man gjort om haft honom ensam utan motdebattör, men att ta hit honom ensam var aldrig alternativ för oss, säger Anna Rütting Wingborg.

Hade ni några diskussioner på redaktionen kring hans medverkan, om ni skulle ha med honom eller inte?

– Vi hade ett annat jämställdhetsämne på gång – det här om barn skulle få leka fritt eller inte – men det föll. Och så fanns Pär Ströms bok på redaktionen och då kom vi att tänka på den. Vi vet ju mycket väl vem han är, att han är en kontroversiell person, men jag tycker det blev intressant. Det finns säkert andra sätt man kunde gjort det här på, men jag tycker det blev okej, säger Anna Rütting Wingborg.

Vad tycker du om kvaliteten på hans skrift, håller den måttet för Gomorron Sverige?

– Det är inte så vi resonerar. Vi har inget kvalitetsfilter på åsikter, utan vi tar upp sådant vi tycker är intressant och som är angeläget för många – och det är jämställdhetsfrågan. Det är inte vår uppgift att filtrera bort åsikter som är dåligt underbyggda, säger Anna Rütting Wingborg.

Pär Ström fick även vara med i radio. Den 17 maj sände P4 Kronoberg Sveriges Radio en längre debatt mellan honom och Eva-Britt Svensson (V), EU-parlamentariker och ordförande i EU-parlamentets jämställdhetsutskott. Nyhetsproducent för programmet var Therese Gabrielsson.

Hur resonerade ni när ni valde att bjuda in Pär Ström?

– Vi bjöd även in Eva-Britt Svensson så det var en debatt mellan de två, säger Therese Gabrielsson.

Tycker ni att hans skrift är tillräckligt väl underbyggd och seriös för att tas upp i ert program? Många skulle hävda att han är en oseriös debattör som inte har särskilt väl underbyggda teser.

– Jag tycker att det är ett tillräckligt intressant ämne. Vi hade aldrig bjudit in honom ensam, men det är en stor skillnad att också bjuda in Eva-Britt Svensson som är påläst och kunnig i kvinnofrågor, säger Therese Gabrielsson.

Ligger det på Eva-Britt Svensson att ställa kritiska frågor om hans skrift?

– Nej, jag tycker ju självklart inte att det är Eva-Britt Svenssons sak. Och så hoppas och tror jag inte att lyssnarna uppfattar vårt program, säger Therese Gabrielsson.

Vad ville ni uppnå med att bjuda in honom?

– Vi vill inte uppnå något mer än att lyssnarna ska få ut något av det, det är inte så att vi vill påverka samhället, säger Therese Gabrielsson.

Hade ni några diskussioner på redaktionen om hans medverkan?

– Ja, absolut. Det var mer så att vi pratade kring hur vi skulle hantera det. Vi tyckte ändå att det var bra att ta dit någon som är påläst i de här frågorna, som kunde bli en bra motvikt till honom, säger Therese Gabrielsson.

Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, är Inte särskilt förvånad över att medierna bjudit in Pär Ström.

– Det stämmer rätt bra med den inneboende medielogiken att han får utrymme. Det som har chans att bli nyheter är sådant som går att polarisera. Vill man ha en häftig rapportering så blir det ju inget om alla tycker likadant, säger Gunilla Jarlbro.

Hon lyfter också fram en annan aspekt utifrån de erfarenheter hon själv har av att lyfta frågor om genus, makt och medier i olika sammanhang.

– Det finns inget som väcker så enormt mycket känslor som när man pratar om genus. Jag har till exempel skrivit några debattartiklar om hur kvinnor framställs i medier – då har jag fått hotbrev från anonyma personer som uttrycker sig så att man blir mörkrädd, säger Gunilla Jarlbro.

Hon upplever att det är svårt att ha ett genusperspektiv i dag, eftersom det finns en utbredd föreställning i etablissemanget om att vi redan är jämställda. Dessutom florerar fortfarande föreställningar om att feminister är aggressiva manshatare som tycker att alla ska bli lika.

– När det finns sådana föreställningar passar det utmärkt att låta en sådan som Pär Ström sitta och prata i sofforna, säger Gunilla Jarlbro.

Även om hon har full förståelse för de feminister som inte orkar bemöta hans osakliga och dåligt underbyggda teser, anser hon att det inte nödvändigtvis är negativt att han får komma till tals. Detta eftersom jämställdhetsfrågan, som annars är svår att få gehör för, åtminstone kommer upp på agendan. Och kanske får någon att tänka till hur det egentligen ser ut.

– Det är väldigt lätt att visa hur fel han har med hjälp av offentlig statistik, t ex SCB:s Lathund om jämställdhet. Då kan man enkelt avliva hans myter. Det är märkligt om journalisterna i mainstreammedierna inte gör det, säger Gunilla Jarlbro.

En baksida med att ”ta debatten” är dock att det kan vara svårt för den som vill bemöta Pär Ströms osakligheter att få tillträde till debattarenorna. Enligt Gunilla Jarlbro är det oerhört svårt att få in debattartiklar med genusperspektiv på till exempel DN Debatt.

Vad har journalisterna för ansvar när de väl bjudit in en debattör som Pär Ström?

– Det är klart att de har ett ansvar för att ta reda på hur de undersökningar Pär Ström påstår sig ha gjort ser ut; om de är gjorda enligt konstens alla regler. Det är lite svagt att nöja sig med att han säger sig ha gjort omfattande undersökningar och inte ifrågasätta om han har kompetens i de här frågorna, säger Gunilla Jarlbro.

Hon är också tveksam till om det var rätt val att låta honom debattera mot partipolitiska företrädare, eftersom partipolitiker lätt uppfattas som partiska och har låg trovärdighet. Ett bättre alternativ, tror hon, skulle kunna vara att låta honom möta någon som forskat om jämställdhetsfrågor i akademin.