100 kronor är för hög jämställdhetspott tycker tre av industrifacken. Kommunal uppfattar protesten som ett svek mot kvinnorna. – Om den är lägre än så märks den inte. Ett par tior gör ingen skillnad. Det här är en av våra viktiga frågor, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund. Hon är besviken på de industrifack som hoppat av samordningen på den punkten.
– En jämställdhetspott på 100 kronor ingick kongressbeslutet. Det var vi överens om. Självklart känns det som ett svek när några hoppar av efter att beslutet är fattat. Men först den 23 september ska alla ha kommit in med sina svar, så det är egentligen lite för tidigt att säga något. Vi är ändå elva förbund som ingår i samordningen, fortsätter Lenita Granlund.
Årets avtalskrav innefattar ett lönepåslag på 3,5 procent men ändå som minst 860 kronor i månaden. Därtill 100 kronor extra i månaden i en jämställdhetspott till de avtalsområden där genomsnittslönen är mindre än 22 400 kronor. Alltså minst 960 kronor i månaden för lågavlönade som finns inom kvinnodominerade branscher.
– En utjämning av löneskillnaderna kommer inte över en natt. Det här är en lång process som inte får avstanna. Lenita Granlund hänvisar till Medlingsinstitutets senaste rapport som visar på minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.
Kvinnor 5,9 procent lägre
När Medlingsinstitutet jämför kvinnors och mäns löner utan att hänsyn tas till att de i stor utsträckning arbetar inom olika sektorer och yrken (ovägd skillnad) har kvinnor i genomsnitt 85,7 procent av mäns lön år 2010. Den ovägda löneskillnaden mellan kvinnor och män var alltså 14,3 procent 2010.
Om man tar hänsyn till skillnader i yrke, sektor, utbildning, ålder och arbetstid (standardvägd skillnad) blev den oförklarade löneskillnaden 5,9 procent för hela arbetsmarknaden, enligt Medlingsinstitutets pressmeddelande.
Den ovägda löneskillnaden har minskat mellan 1,7 och 3,6 procentenheter, beroende på sektor. Mest har det minskat för personer som jobbar inom staten.
Den standardvägda löneskillnaden har minskat mellan 0,5 och 1,6 procentenheter, beroende på sektor. Störst var den minskningen för arbetare inom privat sektor.
”Orimlig skillnad”
– Vi är inte emot en låglöne- och jämställdhetssatsning, men det är lika viktigt att stå upp för industriarbetarnas löner, säger IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven i ett pressmeddelande.
I snitt tjänar en undersköterska 2 600 kronor mindre än en verkstadsindustriarbetare trots samma utbildningskrav. Det är helt orimligt, varför ska det vara mindre värt att vårda människor än att bygga bilar undrar Lenita Granlund i en tidigare kommentera till den konflikten.
Enligt henne kommer man inte åt grundproblemen med de låga nivåer på jämställdhetspotten som industrifacken föreslår.
– Med deras förslag skulle det ta 90 år innan vi har rättvisa löner, säger Lenita Granlund på Kommunals hemsida.
