Ändringen i direktivet om mammaledighet (det kallas inte föräldraledighet) har diskuterats i flera år inom EU, men fortfarande står parterna långt ifrån varandra. Tanken med direktivet är att arbetstagare som nyss fött barn i alla EU-länder ska ha rätt att vara barnlediga en tid efter förlossningen, utan att förlora i inkomst.

Enligt nuvarande minimiregler gäller att alla mammor inom EU ska kunna vara barnlediga i minst 14 veckor, varav 4 veckor är obligatoriska direkt efter förlossningen. Kommissionen har föreslagit att tiden ska utökas till 18 veckor, det vill säga ytterligare 4 veckor. Av de 18 veckorna föreslår kommissionen att 6 ska vara obligatoriska. I kommissionens förslag ingår att mammorna ska få 100 procent av lönen vid mammaledigheten. Men medlemsländerna ska ha rätt att i praktiken begränsa ersättningen till motsvarande ersättningen i landets sjukförsäkring.

Europaparlamentet vill i sin tur utöka ledigheten till minst 20 veckor med 100 procent av lönen i ersättning.

För länder som Sverige innebär förslagen en tillbakagång, eftersom vi här har en föräldraförsäkring – inte en mammaförsäkring – och i Sverige kunde föräldrarna tidigare bestämma själva vem som skulle vara hemma med barnet även under de första veckorna efter förlossningen.

Många andra EU-länder har protesterat mot vad man ser som för stora och omfattande förändringar i deras nuvarande system. Det är framför allt kravet att ge mammor 100 procent av lönen i mammaledighetsersättning som möter motstånd, ofta med hänvisning till den ekonomiska krisen.

Resultatet av diskussionerna på mötet blev helt enkelt att man konstaterade att motsättningarna i frågan fortfarande är för stora för att någon enighet skulle kunna nås. Sverige representerades av Bettina Kashefi, statssekretere hos arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, samt Anna Westerberg, statssekreterare hos socialminister Ulf Kristersson.