Över tio döda varje dag bars in under fredagen och lördagen till den lilla provisoriska klinik i en moské alldeles intill Tahrir-torget där Ragia Omran har hjälpt till under protesterna. Hon tror inte att den dramatiska vändningen efter Mubaraks senaste tal kan stoppa protesterna. Alltför många har offrat alltför mycket för att backa nu.
Intervjun skulle ha handlat om strategier för att ta vara på kvinnors rättigheter i kommande politiskt reformarbete. Så blev det inte. Efter onsdagens våldsamma sammandrabbningar handlar allt om att rädda landet. Det framhåller aktivisten Ragia Omran, jurist och volontär i människorättsorganisationen New Woman Foundation.
Möjligen var oppositionen inte strategisk, möjligen har utrymmet för politisk dialog minskat på grund av det våld regimen har tvingat fram, och hon ser ingen återvändo.
– Vi måste fortsätta. Ingen av oss som har varit ute och protesterat den senaste veckan vid Tahrir kan gå tillbaka nu. Att sätta stopp nu när vi är så nära skulle innebära ett stort nederlag för rörelsen och för alla människor som har gjort så stora ansträngningar och offrat så mycket. Regimen kommer att falla, även om den gör motstånd. Det kan ta en vecka eller mer, men regimen kan inte sitta kvar, säger hon bestämt.
På fredag planeras ännu större protester för att få Mubarak att falla. Efter dagens händelser räknar Ragia Omran med att alla som är emot regimen, emot förstörelsen och förtrycket, kommer att gå ut på gatorna.
– Jag är säker på att det muslimska brödraskapet kommer att gå ut hårt, och jag tror att det blir den dagen som Mubarak ger sig av, eller i varje fall väldigt snart därefter. Det finns inget utrymme för honom att stanna i landet. Han har fördärvat landet den här senaste veckan. Det har inte funnits något säkerhetssystem, polisen har flytt, det är helt galet. Grannar hjälps åt att skydda sina områden. Det är tjuvar och huliganer överallt. Ingen känner sig säker.
Ragia Omran har varit ute på gatorna sedan protesterna började. I fredags öppnade en provisorisk klinik i en liten moské precis vid sidan av Tahrir-torget. Hon arbetade där med att ta hand om skadade och döda i samband med protesterna under det som kallats ilskans fredag, och även under lördagen. Varje dag kom det in över tio döda, enligt Ragia Omran.
– Nu ringer de därifrån och säger att de har tagit emot över 100 skadade idag (onsdag), och det är bara på den lilla kliniken. Det finns mottagningar över hela landet som tar emot skadade och döda efter onsdagens händelser.
Vilka alternativ ser du i nuläget?
– Någon form av dialog på den politiska sidan måste till. Tyvärr tror jag inte oppositionsrörelsen spelade sina kort rätt. Dialog hade behövts innan allt hade eskalerat till denna grad. Det är en mycket tuff situation. Nu kommer Mubarak att kunna säga att han behöver ta kontroll eftersom landet faller sönder. Och många människor vill bara att landet ska gå vidare. Livet har stått stilla i tio dagar, ingen arbetar, bankerna är stängda, det finns oro över matbrist och bensinbrist. Människor börjar tänka på sina grundläggande behov, inte på de aktuella händelserna, och vad de betyder för framtiden i Egypten och för egyptierna.
Efter Mubaraks tal uppstod två läger bland demonstranterna. De som vill fortsätta tills han tillmötesgår det som hela tiden varit kravet – att han avgår – och de som övervägt att nöja sig, med de eftergifter som gjorts.
– Det är del av demokratin att man måste acceptera olika åsikter. Vi kan inte tvinga vår åsikt på andra, men de personer som varit aktiva och lidit så mycket under de senaste sex åren för att få se den här dagen kommer inte att backa nu. Det är jag säker på, säger Ragia Omran.
Vad innebär allt det här för kvinnors situation?
– I nuläget handlar det om mänskliga rättigheter, inte om kvinnor eller män. Vi befinner oss i en internationell kris, vårt land faller sönder och tyvärr är vår statliga TV extremt partisk. Den visar bara bilder på Mubarak-anhängare, inte vid Tahrir torget där anhängarna saboterar, men i andra områden runt Kairo där de bara har mindre protester. Man visar inte all den förstörelse som orsakats av dessa människor som anställts för att sabotera protesterna. Många av dem är före detta poliser som är del av regimen, en del av systemet. De är anställda för att förstöra.
Ragia Omrans bild av hur den statliga TV:n skildrar upproret bekräftas av Shahira Amin, reporter på den statliga kanalen Nile TV och en av Egyptens mest kända journalister. Hon har sagt upp sig i protest och anslutit sig till demonstranterna på Tahrir-torget. Därifrån pratade hon med den oberoende nyhetskanalen Al Jazeera. Bland annat berättade hon att säkerhetspolisen framfört hot på grund av hennes oberoende reportage och sade att hon inte längre ville arbeta för en TV-kanal som ljuger och förolämpar det egyptiska folket.
Även BBC World Service har intervjuat Shahira Amin, där hon konsaterade att det blev omöjligt att fortsätta på den statliga kanalen när hon såg den stora skillnaden mellan de bilder den sände ut och vad hon mötte på gatorna:
– Vi visade pro-Mubarak-samlingar hela dagen, som om det var det enda som hände. Jag kunde inte visa vad som hände här på Tahrir. Jag kunde inte ens rapportera riktiga siffror. Så nej tack. Jag känner mig befriad.
