– Man borde satsa redan i dag, varför ska man vänta? säger Yeshiwork Wondmeneh, utredare inom arbetsmiljö och hälsa på Kommunal.

Hon är otålig. Kvinnors arbetsrelaterade ohälsa har varit ett omfattande problem i många år, inte minst inom fackförbundets Kommunals yrkesområden. Särskilt drabbade är personal inom omsorg och städ. Många långtidssjukskrivna återfinns inom de grupperna.

Enligt regeringens budgetproposition har sjukfrånvaro på grund av arbetsrelaterade besvär – såsom värk och smärta i muskler och leder, ångest och sömnsvårigheter – minskat för både kvinnor och män under perioden 2003-2010. Den positiva trenden vände dock 2008 för kvinnor, vars arbetsrelaterade sjukfrånvaro återigen började öka. Men Yeshiwork Wondmeneh menar att verkligheten bakom siffrorna är mer komplex.

Utförsäkringar döljer verklig ohälsa

– Jag tror att minskningarna sedan 2003 framför allt beror regeländringar och inte arbetsmiljöförbättringar. När det gäller den arbetsrelaterade ohälsan för till exempel Kommunals medlemmar i omsorgen så har det inte hänt något dramatiskt, säger hon.

Striktare regler i sjukförsäkringen och omfattande utförsäkringar kan förklara glappet mellan regeringen siffror och vad Kommunals egna undersökningar av självupplevd hälsa visar. Enligt Kommunals undersökningar är arbetsmiljön fortfarande ett stort problem på många kvinnodominerade arbetsplatser.

– Kvinnor har i lika stor utsträckning som tidigare ont i knän, ryggar och leder. De har ångest – enligt regeringen minskar ångesten men våra undersökningar visar att det snarare är tvärtom. Sömnbesvären och den svåra typen av trötthet har ökat på kvinnodominerade arbetsplatser, säger Yeshiwork Wondmeneh.

Arbetsmiljöverket har fått drygt 20 miljoner kronor för att under tre år ta fram mer kunskap om kvinnors arbetsmiljö, ökad tillsyn och utbildning av inspektörer. Yeshiwork Wondmeneh välkomnar satsningen, men tycker också det är synd att regeringen inte tar till vara på den kunskap som redan finns inom till exempel socialmedicin, yrkesmedicin och sociologi.

Satsa på jämställdhet och bättre arbetsvillkor

Hon räknar upp en rad förslag på vad som skulle kunna göras redan i dag, till exempel ökad bemanning, individuella satsningar på fysisk träning, kompetenshöjning och individ- och grupputveckling. En bristvara på många kvinnodominerade arbetsplatser är också att bli sedd och bekräftad. Ytterligare ett förslag är att jobba för ökad jämställdhet, eftersom det har visat sig motverka den känsla av att inte få tillvaron att gå ihop på och utanför jobbet som många kvinnor känner.

– Personligen tycker jag även att löneskillnaderna spelar roll. Ojämlikhet gör oss mer sjuka, säger hon.

Du menar alltså att det borde satsas på ökad jämställdhet och utjämnade löneskillnader för att förbättra kvinnors arbetsrelaterade ohälsa?

– Ja, absolut, det är två viktiga saker. Och arbetstider – många kvinnor är deltidare och vikarier och det skapar stress på olika sätt. Så kommer man inte åt synen på kvinnors arbete och utvecklar jämställdheten, då är det svårt att rätta till de brister som finns, säger Yeshiwork Wondmeneh.

Vilken roll tror du att ekonomiska neddragningar inom till exempel sjukvården har spelat för sjukfrånvaron?

– Om vi går tillbaka till 90-talskrisen så sade man upp många och effektiviserade på grund av sparkrav. De som var kvar på arbetsplatserna har fått springa dubbelt så mycket och det är fortfarande så. Självklart spelar besparingarna stor roll. Det handlar inte bara om att springa fortare utan också att personalen inom till exempel äldreomsorgen inte kan ge god service till de äldre. De hinner inte sitta och prata utan måste bara göra det absolut nödvändigaste, bara det här ger ju ångest, att inte kunna tillgodose brukarnas behov, säger Yeshiwork Wondmeneh.