Att ingripa militärt i Libyen är riskabelt, och diplomatiska insatser dröjer medan allt fler liv går förlorade. Samtidigt pågår intensiva diskussioner om utspel och strategier.
Gaddafis våld mot den egna befolkningen fortsätter. Internationella Röda korset rapporterar att Gaddafitrogna styrkor bedriver intensiva strider med oppositionella styrkor i flera städer. Enligt en läkare från Röda korset har över 400 människor dödats i de östra delarna av Libyen.
Tre av BBC:s utsända journalister greps vid en vägspärr på vägen mot staden Zawiyah i onsdags och utsattes för skenavrättningar under de 21 timmar de hölls kvar.
På torsdagen erkände Frankrike oppositionsrådet i Libyen som den enda legitima företrädaren för landet. Den franska regeringen har också sagt att det är dags att överväga militära svar på det ökande våldet.
Frankrikes utspel har mötts med skepsis och ogillande från USA, Nato och EU:s utrikesministrar, även om ingen utesluter att ett militärt ingripande blir nödvändigt och att det i så fall kräver ett starkt stöd från det internationella samfundet. Tillsammans med Storbritannien har Frankrike tagit allt tydligare ställning för en flygförbudszon över Libyen, vilket i praktiken skulle innebära en militär intervention.
Kampanjen We are all Khaled Said, som hade en central roll för protesterna i Egypten och samlade omvärldens stöd, är positiv till Frankrikes erkännande av oppositionsrådet. Alla uppmanas att stödja rådet, vilket beskrivs som en kommitté som formats för att styra landet tills Gaddafi avgår.
International Crisis Group, ICG, varnar för att de militära ingripanden av olika slag som röster höjs för nu i väst är både riskabla och kan bli kontraproduktiva.
”Det finns inga snabba eller enkla lösningar. Att insistera på att Qaddafi avgår innebär inte att han gör det. Att införa en flygförbudszon, bomba flygfält eller beväpna rebeller kan påverka maktbalansen till fördel för rebellerna, men påskyndar sannolikt att inte regimens fall.”
I stället vill den oberoende, icke-statliga, konfliktförebyggande organisationen se alla diplomatiska möjligheter uttömmas. Än så länge har inga sådana försök inletts, enligt ICG. Även om diplomatin riskerar att misslyckats måste den prövas och förutsätter ”att det internationella samfundet formulerar tydliga principer med målet att få slut på förlusten av liv och som kan försvaras oavsett hur konflikten utvecklar sig.”
