Public service-företagen, det vill säga Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR), regleras genom riksdagens beslut om sändningstillstånd. Men alliansregeringen införde i december förra året en förhandsgranskning, som innebär att alla nya satsningar ”av större betydelse” som public service vill göra först måste godkännas.

Granskningen ska inte bara gälla tjänsternas publika värde (”public value”), utan enligt regeringens beslut även deras inverkan på marknaden (”market impact”). Myndigheten för radio och tv ska därför begära in synpunkter från de kommersiella medieföretagen, det vill säga public services konkurrenter, när public service vill utveckla nya tjänster. Detta har skrivits in som villkor för att regeringen ska bevilja public service-företagen anslag. Beslutet har fått mycket kritik.

Sveriges Televisions vd Eva Hamilton har tidigare uttalat att förhandsgranskningen är ett exempel på hur den borgerliga regeringen försvårar för public service. Hon har också sagt att om regeringens förhandsgranskning hade funnits redan förut hade SVT inte kunnat införa SVT-play på nätet utan att fråga om lov. Även Sveriges Radios vd, Mats Svegfors, har varit mycket kritisk.

– Om istället villkoret om market impact-prövning lagts in i sändningstillståndet föreställer jag mig att juristerna i kanslihuset sagt nej, sa Mats Svegfors i ett förhör hos konstitutionsutskottet (KU).

Det var Wiwi-Anne Johansson (V) som anmälde kulturministern till KU. Hon anser dels att förhandsgranskningen strider mot public services oberoende, dels att kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) genom regeringens beslut bryter mot grundlagen om yttrandefrihet.

Wiwi-Anne Johansson (V) anser att beslutet om förhandsgranskningen bryter mot yttrandefrihetslagstiftningen.

Beredningen brister

KU har nu granskat ärendet och konstaterar att det inte anser att kulturministern brutit mot grundlagen om yttrandefrihet. Däremot riktar KU kritik mot kulturministerns beredning av ärendet. Dessutom ifrågasätter KU om regeringens förhandsgranskning över huvud taget är förenlig med public service-företagens oberoende ställning.

I granskningsbetänkandet skriver KU vidare att detaljstyrningen av public service-företagens verksamhet via anslagsvillkoren tycks ha ökat, samt att den utvecklingen bör diskuteras. ”I förlängningen kan det enligt utskottets mening ifrågasättas om den är förenlig med tankegångarna bakom yttrandefrihetsgrundlagen.”

– Jag tycker att regeringen ska överväga om man inte ska ta om hela processen med förhandsprövning, säger KU:s ordförande Peter Eriksson (MP) till tidningen Riksdag och Departement.

Han menar att alliansregeringen har gått förbi riksdagen när de styr genom regeringens anslagsvillkor istället för via sändningstillståndet, där beslut om inriktning alltså tas av riksdagen.

Samtliga borgerliga partier reserverade sig mot konstitutionsutskottets beslut.

Berit Högman (S), ordförande i kulturutskottet, är glad över KU:s kritik av hanteringen av förhandsgranskningen.

Kulturutskottets ordförande gläds

Ordföranden i kulturutskottet, Berit Högman (S), som även leder Socialdemokraternas nystartade mediepolitiska grupp, uppskattar KU:s kritik.

– Jag är självklart mycket glad över att konstitutionsutskottet på detta sätt står upp för en av public service grundvalar, möjligheten att agera utan att den borgerliga regeringen ska tvinga dem att ta marknadshänsyn. Jag utgår nu från att regeringen självmant kommer att ta bort bestämmelserna om marknadspåverkan i samband med förhandsprövningen av nya programtjänster. Om inte är jag beredd att motionera i frågan, säger Berit Högman.

Anmälaren Wiwi-Anne Johansson (V) låter mindre hoppfull.

– Public service ska garanteras sitt oberoende och vi politiker bör hålla tassarna långt borta från programverksamheten. Men det vi ser nu är en regering som i snabb takt inför en statskontrollerad media, säger Wiwi-Anne Johansson.

EU-beslut om public service

Motsättningarna kring public service är inte isolerade till Sverige. Bakgrunden till alliansregeringens beslut om förhandsgranskning är ett meddelande från EU-kommissionen, där kommissionen vill att staterna ska se till att public service-företagens marknadsinflytande anpassas så att de inte ”snedvrider konkurrensen” för de kommersiella medieföretagen. 1.

– I hela Europa har de kommersiella tv-bolagens samarbetsorganisation mycket intensivt och framgångsrikt bearbetat EU-kommissionen för att få restriktioner för public service. I Sverige har TV4 använt sig av pr-bolag för att skriva hela dossierer som inte går ut på att framhäva sig själva utan helt på att svartmåla SVT, säger Eva Hamilton i en intervju i SvD apropå KU:s kritik.

Ett exempel på sådana svårigheter för public service är när BBC i England lanserade en digital läroportal, BBC Jam, som följde skolans läroplan i flera av kärnämnena. Fokus låg på barn med olika typer av inlärningssvårigheter eller funktionsnedsättningar samt på minoritetsspråken. Efter kritik från kommersiella medieföretag och en påföljande värdering av tjänstens inverkan på den kommersiella marknaden stoppades utbildningssatsningen. Men de medieföretag som kritiserat BBC Jam har ännu fyra år senare inte lanserat någon motsvarande tjänst.

I Tyskland har kravet på förhandsgranskning av public services tjänster fått till följd att public service-tv på sina hemsidor inte kan publicera annat än tv-tablåer.

Ny public service-utredning

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har valt att inte kommentera KU:s kritik. Men genom sin pressekreterare har hon låtit hälsa att hon tycker att det är ”skönt att få ett klarläggande från KU om vad som gäller”.

Regeringen ska nu utse en ny public service-utredare, som ska lämna förslag till ett nytt sändningstillstånd för SVT, SR och UR för perioden 2014 – 2019. Före midsommar förväntas utredaren vara utsedd.

Källor: www.rod.se med flera

Noter:
1. Statligt stöd: Kommissionen uppdaterar reglerna för statlig finansiering av offentliga radio- och teveorganisationer, IP/09/1072, 02/07/2009.