Feministiskt Perspektiv intervjuar i en serie kandidaterna till ordförandeposten i S-kvinnor. I veckan är det valberedningens kandidat Lena Sommestads tur. – Ojämlikheten mellan kvinnor och män består, och vad värre är: den fördjupas, säger hon med hänvisning till att den generella välfärdspolitiken har hamnat i skymundan.
Du är föreslagen av valberedningen som ordförande för s-kvinnorna. Hur känns det?
– Det känns otrolig roligt, inte minst att jag fick stöd av en enig valberedning. Jag tycker att detta är ett av de viktigaste och mest spännande uppdrag man kan ha. För mig känns det också lite som att komma hem, eftersom jag tidigare under mitt liv har arbetat så mycket med kvinnofrågor och jämställdhet. Kvinnoförbundet har varit och är en stark och viktig kraft i arbetarrörelsen. Så det här är stort.
Varför kandiderar du till ordförandeposten för S-kvinnorna?
– Jag vill bidra till att utveckla både socialdemokratin och kvinnorörelsen. Feminismen, är en stor och viktig del av arbetet för demokrati och alla människors lika värde. Hela mitt liv har handlat om att påverka samhället.
– Kvinnofrågorna måste få en mer central del i politiken och inte minst inom Socialdemokratin. I Sverige var vi internationellt långt framme i ifråga om jämställdhet på 1970-talet. Men de senaste 20 åren har framstegen varit få. Ojämlikheten mellan kvinnor och män består, och vad värre är: den fördjupas. De senaste årens borgerliga politik har starkt gynnat män. Och inom Socialdemokraterna har just de frågor som är allra viktigast för svenska kvinnor tappat i prioritet: den generella välfärdspolitiken, en väl fungerande offentlig sektor, barnens villkor, arbetsmiljö och arbetstider, bostäder, kollektivtrafik. Om vi inte talar om dessa frågor får vi svårare att tala om jämställdhet.
Vad tycker du är s-kvinnors viktigaste uppgift framöver? Nämn tre viktiga områden?
– Ett första centralt område gäller familjepolitiken. S-kvinnor måste fortsätta driva den viktiga frågan om en individualiserad föräldraförsäkring. Här krävs nu insatser framförallt för att vinna bredare gehör för varför en förändring verkligen behövs.. Vi måste också fortsätta att driva krav på hög kvalitet och bra service i välfärden, till exempel nattöppet i barnomsorgen för dem som behöver.
– Ett andra nyckelområde är kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Dåliga arbetsvillkor har lett till sämre hälsa bland kvinnor. Problem som temporära jobb och påtvingad deltid slår hårdast mot kvinnor. Här är det viktigt att S-kvinnor fortsätter att driva krav vi är på väg att nå ett genombrott, som frågan om rätt till heltid. För att lyckas behöver vi bli bättre på att bygga allianser, till exempel inom fackföreningsrörelserna. Sen tror jag att det är viktigt att vi också sätter nya frågor på agendan, som till exempel frågan om kortare arbetstid igen. Förbundet har sedan länge ett krav på 6 timmars arbetsdag. Det är knappast möjligt att driva det kravet skarpt just nu, men det är dags att vi utmanar den idag dominerande idén att antalet arbetade timmar i lönearbetet är det viktigaste av allt. Här tror jag att S –kvinnorna kan bidra till en bredare debatt. Välståndet skapas ju inte bara på arbetsmarknaden, utan också i hemmen. Rimliga arbetsvillkor behövs om vi ska orka livet ut. Om vi ska klara arbetsbördan i ett åldrande samhälle är det lika viktigt att människor har god hälsa som att vi arbetar mycket.
– Till sist vill jag fortsätta att driva de viktiga frågorna om våld mot kvinnor, trafficking och kriminalisering av sexköp där S-kvinnor har gjort stora insatser. Diskussioner förekommer om vi även ska kriminalisera köp av sexuella tjänster när det begås utomlands. Det tycker jag vore ett viktigt framsteg. Sverige har visat att vi kan vara föregångare i dessa frågor och att det har betydelse. Vi måste fortsätta att driva dessa diskussioner i Europa.
Hur tycker du att Socialdemokraterna har hanterat frågor som rör jämställdhet de senaste åren?
– Det har gjorts en del bra insatser. Vi har varannan damernas. En socialdemokratisk regering genomförde lagstiftningen om förbud mot sexköp. Socialdemokraterna har blivit ett feministiskt parti. Men stora kvinnofrågor har också hamnat i skymundan. Det beror inte minst på inriktningen av den ekonomiska politiken, där jag har drivit en kritisk debatt. Utgångspunkten för hela den välfärdsmodell som Socialdemokraterna har byggt upp är att ekonomisk tillväxt börjar med människan. Vi skapar ekonomiskt välstånd genom att satsa på utbildning, människor hälsa och jämlikhet. På senare tid har vi återigen blivit bättre på att lyfta den här idén om hur god välfärd och ekonomiskt välstånd hör ihop, och det är viktigt inte minst om vi ska kunna driva en framgångsrik kvinnopolitik. Nuvarande regering har iden om att skapa jobb genom att öka inkomstskillnaderna vilket är helt bakvänt. Det är en politik som slår stenhårt mot kvinnor. Det är fler kvinnor än män som har deltidsjobb.
Har tillsättningsförfarandet av Håkan Juholt påverkat din syn på tillsättningsförfarandet av ordförandeposten i s-kvinnor?
– Jag är glad över den öppna process som finns inom S- kvinnor. Men den är inte ny utan har funnits också tidigare.
Vilka är dina tankar om socialdemokraternas läge i Sverige och Europa?
– Vi har ett svårt läge i hela Europa. Det handlar om Socialdemokraterna måste våga bli tydligare i det som är det allra viktigaste – att jämlikhet och en stark välfärdspolitik är grunden för ett framgångsrikt samhälle. Jag hör till dem som varit mycket kritisk till EMU, just därför att detta monetära system riskerar att driva fram en politik som undergräver löntagarnas ställning och möjligheterna att driva en stark välfärdspolitik. Om det sker hotas också den sociala sammanhållningen. Nu har krisen för EMU-systemet kommit och land efter land tvingades till stora nedskärningar och måste pressa ner lönerna. Det är en förfärande utveckling som också slår hårt mot Europas kvinnor. När det inte länge finns pengar till den grundläggande välfärden är det kvinnorna som får gå emellan.
– Jag hoppas att vi på sikt kan komma igen som Socialdemokrater i Europa och stärka en tydligare linje för välfärd och jämställdhet. Faktum är att innan krisen slog till fanns det många positiva tendenser i Europa när det gäller just jämställdheten. Fler länder har börjat satsa på en mer progressiv familjepolitik, till exempel, för att göra det möjligt för kvinnor att både ha barn och yrkesarbeta. Det är viktigt inte minst i ett läge då inkomstskillnaderna ökar och alltfler kvinnor och barn drabbas av fattigdom.
Vilken är din inställning till EU och EMU?
– Jag tycker det är viktigt med europeiskt samarbete men jag röstade nej till både EU och EMU. Det är framförallt EMU som jag är djupt kritisk mot, eftersom det är ett monetärt system som är felkonstruerat i grunden. Det har inte främjat sammanhållningen i Europa. Tvärt om. Jag blir förtvivlad av det som håller på att ske i Europa nu. Den globala kris som drabbade Europa fördjupades på grund av EMU och allt fokuseras på att hantera krisen vi befinner oss i. Alla andra viktiga politiska uppdrag skjuts i bakgrunden; kampen för jämlikhet och jämställdhet, kampen för fler jobb och bättre villkor för barnen, energiomställning och klimatpolitik.
– När det gäller EU i stort är det viktiga för mig just nu att vi utvecklar samarbetet med andra socialdemokratiska partier och ser till att EU blir den union som vi vill ha. Där har arbetarrörelsen stora viktiga frågor att driva tillsammans. Som miljöminister fick jag många positiva erfarenheter av den kraft som ligger i EU-samarbetet när man väl lyckas.. På det kvinnopolitiska området är trafficking är ett tydligt exempel på ett bra samarbete som har haft betydelse. Det är just det som är positivt med EU. Lyckas vi med ett genombrott så blir det ett genombrott i hela Europa.
Hur ser du på föräldraförsäkringen? Ska man kvotera föräldradagar?
– Ja, det tycker jag. Vi har ju ett beslut på tredelning. Halva tiden är mitt mål. Men vi bör ta ett steg i taget. Kvinnoförbundet måste jobba strategiskt för ett skapa ett starkare stöd i denna fråga. Vi måste argumentera ännu bättre och visa varför ett ojämlikt uttag av föräldradagar långsiktigt slår så hårt mot kvinnor. En individualiserad föräldraförsäkring är viktig också för män, som i regel har svagt stöd på arbetsplatsen när man vill vara föräldraledig.
Hur tror du man bäst kommer till rätta med den så kallade barnfattigdomen?
– Vi måste jobba för att minska inkomstskillnaderna i stort. Barnfattigdomen har ökat på grund av ökad ojämlikhet och försämringar i välfärdspolitiken. Kvinnor har drabbats hårt av nedskärningarna vilket i sin tur slår mot barnen.
– Under de sista åren med borgerlig politik har situationen förvärrats betydligt. Med den borgliga politiken har den tiondel av barnfamiljerna som tjänar mest ungefär 30 000 mer att röra sig med per år medan de familjer som har det allra sämst har sett sina inkomster minska Avståndet mellan de som har det bäst och de som har det sämst bara växer och detta slår kanske allra hårdast just mot barnen. Det är viktigt för ett samhälle att alla barn får goda livschanser och att barns livsvillkor inte är mer olika än att de kan umgås med varandra och delta i gemensamma aktiviteter. Grunden för att detta ska bli verklighet är att jobba för jämlikhet och jämställdhet Nivån på den service vi har i offentlig sektor måste också bli bättre med barnomsorg, skola, fritids. Gratis inträde till gemensamma arenor som till exempel museum betyder allra mest för dem som tjänar minst. Sedan måste vi stoppa segregationen. Tidigare har barn från olika miljöer gått i samma skola. Men det har förändrats i snabb takt i och med det fria skolvalet. Här krävs större medvetenhet om alla barn ska få en bra skolgång.
När Håkan Juholt hade sitt första tal som partiordförande talade han mycket om barnfattigdomen men nämnde i detta sammanhang aldrig ordet kvinna. Hur ser du på det?
– Jag tror att det är just därför kvinnoförbundet behövs. Det är ofta man missar att tydliggöra detta perspektiv och förklara vad det innebär på olika områden. Kvinnoförbundet måste bli bättre på att lyfta detta. Det är vårt uppdra.g
Hur ser du på jobbskatteavdragen?
– Jag tycker att de är feltänkta och bygger på en felaktig idé. Skälet att vi inte har arbete beror inte på att vi inte vill arbeta. Det är jobbskatteavdragets hela idé. Vi har redan en skillnad mellan dem som har jobb och dem som inte har. Vi behöver inte göra den skillnaden större. När man gör så här så försämrar man dessutom för många barn, som inte har något med arbetslivet att göra, eftersom många av dem som saknar jobb också är föräldrar.
Är du feminist och i så fall vilken feminism företräder du?
– Jag är självklart feminist och det innebär för mig att kämpa för kvinnors lika rättigheter.
Eva-Lena Jansson var kritisk till Nalin Pekguls fokus på jämlikhet i stället för jämställdhet. Hur ser du på det?
– Jag har ingen kommentar till det. Själv vill jag jobba för både jämlikhet och jämställdhet.
Massmorden i Norge. Vad väckte det för tankar?
– Det är en händelse som är så svår att det nästan saknas ord. Jag har skrivit en blogg som heter Hatets grogrund och hatets språk. Där finns några av mina reflektioner.
Kan du säga några ord om dina medkandidater?
– Jag tycker att det är roligt att vi är fyra kvinnor som vill genomföra en bra process. Jag hyser en stor respekt för samtliga av mina medkandidater. Det kändes väldigt roligt att tillsammans med Ylva Johansson och Eva-Lena Jansson genomföra den debatten som vi gjorde i Visby under Almedalsveckan.
Var inte Nalin Pekgul med?
– Nej, hon avstod från att vara med.
