I årtusenden har svaret på den frågan varit så självklar för kvinnorna, att de inte brytt sig om att närmare diskutera saken eller fråga sig varför. Att män har tagit för givet att de är intelligentare än kvinnor har för dem varit lika naturligt som att jorden en gång ansågs vara platt.

Först under de två senaste decennierna har hjärnforskningen tagit stormsteg framåt och kvinnliga såväl som manliga neurologer kontrollerat sanningshalten i huruvida män eller kvinnor är intelligentare än det andra könet.

Männens hypotes att männen är intelligentare än kvinnor under tidigare århundraden har stått kraftfullt oemotsagd. Det beror på att kvinnornas bidrag till den intellektuella världen av olika skäl stannat i det fördolda och att kvinnorna ändå lugnt vetat, på grund av intuitionen att de har rätt.

Även manliga vetenskapsmän har nu fått böja sig inför faktum att de extra grammen som mannens hjärna väger, hänger ihop med att mannen har mer så kallad stödjevävnad, det vill säga vävnad utan nervceller.

En evolutionsteori går ut på att kvinnor under årtusenden mestadels haft huvudansvaret för det som görs i hemmet. Det har då inte enbart handlat om antalet timmar utan att ha det slutgiltiga ansvaret för att allt ska gå ihop. Ansvaret har inneburit en form av ständig jour – man kan kalla det ett ständigt stand-by-läge, som medfört att kvinnors hjärnor utvecklat sina nervbanor och därmed fått mindre stödvävnad – men i gengäld – fler nervceller.

Det kan också vara förklaringen till att flickor i dagens skolor oftast får högre betyg än pojkar. Men forskaren bakom de nya rönen, Kloko McBrain, låter sig inte nedslås av resultatet. Han har startat en sidoverksamhet, som låter männen ta igen vad de förlorat i evolutionsprocessen:

– Chigeneratorn har visat sig ha fantastiskt effekt när det gäller nybildning av nervceller. En kvart om dagen under ett års tid räcker för att kompensera sig för minst halva det försprång kvinnorna har, säger McBrain till Feministiskt Perspektiv.

En annan beprövad metod för att öka tankekraften är dagligt intag av Omega 3 som kosttillskott. Intellektuellt är det ett bra alternativ, men inte fullt lika effektivt när det gäller nybildning av nervceller som chigeneratorn. Detta eftersom hjärnans språk är elektriskt.

Hjärnan är elektrisk i varje enskild nervcell och dess utskott, kemisk
i kontakterna mellan två nervceller. Avbrott i singaltrafiken kan uppstå genom elektriska störnignar i form av ”elavbrott” eller ”kortslutning” eller genom att kemin rubbas. Elektrisk energi är alltså grundvalen för hjärnans funktion.

– Med hjälp av chigeneratorn kan man alltså förbättra fluiditeten i synapserna då hjärnan är elektrokemisk, poängterar Kloko McBrain.

Eller så som den trots sin manshjärna så geniale rimmaren Alf Henriksson skaldade:

Hjärnan spelar mig sina spratt

med en effekt på tjugo watt.

Möjligen spritter den då och då

med en effekt på tjugotvå.