Varför så få kvinnor blir ingenjöser och hur intresset kan öka är inga lätta frågor att besvara. Helena Brors har lyssnat på några teorier, men tror mer på populärkulturens inflytande.
Kvinnliga Akademikers Förening anordnade 12 november konferensen ”Konferens om kvinnor och teknik” i Stockholms ABF-hus. ”Vad kul att du kom” sa en gråhårig dam till Feministiskt Perspektivs utsända i pausen. Hon visste knappast vem jag var, frånsett att min ankomst sänkte genomsnittsåldern i salen med cirka 30 år. Sammankomstens lovvärda syfte var att besvara frågorna ”Varför finns det så få kvinnliga ingenjörer?” samt ”Hur kan kvinnors teknikintresse ökas?”.
Minna Salminen-Karlsson, docent i genusvetenskap, berättade att studentskor hon intervjuat upplever civilingenjörsutbildningar som för smala och instrumentella. Under föreläsningar och laborationer råder ofta en grabbig jargong och lärare utgår lätt ifrån att alla elever är män. Denna information vore mer relevant om frågan vore ”Varför är det så stort bortfall av kvinnor på ingenjörsutbildningar?”. För att göra tekniska utbildningar mer lockande för kvinnor efterlyste Salminen-Karlsson mindre teknik, ökad interaktion mellan lärare och elever och mer fokus på sammanhang än detaljer. Alla stereotypiskt kvinnliga preferenser. Gustav Amberg, vicerektor vid KTH, höll ett högst statistikcentrerat anförande om den nya högskoleförordningen. Lena Hellberg, styrelseledamot i Sveriges ingenjörer, berättade hur många syskon hon har och vad hennes barn heter. Veronica Bjurulf, universitetslektor i teknikens didaktik, menade att småflickors teknikintresse kunde ökas medelst mer praktisk teknikundervisning inom förskolan.
Vad som föreföll ha gått alla talare förbi är i vilken utsträckning 70-, 80-, 90- och 00-talisters världsbild formas av rörliga bilder och populärkultur.
När jag hör ordet ”ingenjör” får jag en inre bild av Dilbert. Under konferensens avslutande paneldiskussion uppkom en fråga om varför andelen kvinnor på tekniska utbildningar är större i utvecklingsländer än i industriländer. Inget tillfredsställande svar gavs, trots att det sannolikt beror på att u-landskvinnor inte konsumerar anglosaxisk populärkultur. ”Pretty Woman” fick fler kvinnor att prostituera sig. ”CSI” fick fler tonåringar att vilja bli obducenter. För att öka västerländska kvinnors och flickors teknikintresse behöver coola ingenjöser och projektriser synas i media. Den här kvinnans teknikintresse förblir obefintligt.
