Regeringen har lagt en lagrådsremiss för att ändra lagen om vårdnad, så att en vårdnadshavare inte ska kunna hindra att barn får hjälp eller vård, till exempel efter att pappan utsatt mamman för våld. Barnrätts- och kvinnoorganisationer tar emot beskedet som ett litet, men viktigt, steg mot att öka barns rätt.
Den eller de som har vårdnaden om ett barn får också bestämma om barnet. Men när föräldrarna inte kommer överens blir det problem. Det är särskilt tydligt när det förekommer våld i familjen.
Om en pappa misshandlat mamman kan han i egenskap av vårdnadshavare samtidigt hindra att barnen får hjälp och stöd att bearbeta vad de varit med om. Han kan dessutom hindra att barnen får delta i en barnpsykiatrisk utredning för undersöka om även de varit utsatta för våld.
Eftersom Sverige har infört obligatorisk gemensam vårdnad, samtidigt som våldsamma pappor sällan förlorar vårdnaden om sina barn, blir vårdnadshavarens makt ett stort problem för utsatta barn. Detta har både barnrätts- och kvinnoorganisationer påpekat ända sedan lagen om obligatorisk gemensam vårdnad och så kallat umgängessabotage infördes.
Efter många år av utredningar har regeringen nu lämnat en lagrådsremiss där de föreslår att om den ena vårdnadshavaren inte samtycker till en åtgärd till stöd för barnet, ska socialnämnden kunna besluta att åtgärden ändå får genomföras – förutsatt att den är för barnets bästa.
Barns rätt i centrum
Det ska kunna gälla psykiatrisk och psykologisk utredning och behandling, behandling enligt hälso- och sjukvårdslagen eller att utse en kontaktperson eller kontaktfamilj enligt socialtjänstlagen. Dessutom ska undantaget gälla några åtgärder enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshinder.
– Många barn som tvingas bli vittnen till att pappa slår mamma mår väldigt dåligt. Ingen förälder ska kunna hindra att ett barn får hjälp med att bearbeta detta. En sån här lagändring är helt nödvändig eftersom den sätter barnets rätt i centrum, säger Angela Beausang, ordförande i ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) i ett pressmeddelande.
Men lagrådsremissen innehåller inte något ändringsförslag vid enskild vårdnad. En kvinnomisshandlare som misstänks för att eventuellt också ha utövat våld mot sitt barn kan ju ändå ha fått enskild vårdnad – för att mamman bedömts ägna sig åt umgängessabotage, när hon försökt skydda barnet från att behöva träffa pappan. Då kan pappan med andra ord fortfarande – trots att han misstänks för eventuellt brott mot barnet – neka till att barnet får delta i utredning hos barnpsykiatrin. Om detta sägs ingenting i lagrådsremissen, som endast tar upp gemensam vårdnad.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2012.
