I Liberia hade kvinnorna fått nog. Efter åratal av inbördeskrig såg de bara två möjligheter. Att vänta på döden eller att göra motstånd. Leymha Gbowee valde det senare. Hon samlade vänner, de skrev plakat och tog på sig den vita t-shirten som blev deras signum. Antalet vitklädda kvinnor ökade lavinartat runt om i landet. Nära tvåtusen kvinnor satt i dagar utanför dåvarande president Charles Taylors kontor och kräver att vapnen skulle läggas ned. Deras fredliga motståndskamp tvingade 2003 fram ett fredsavtal och ett slut på inbördeskriget.

Den liberianska kvinnorörelsens röster hördes ända in till den norska Nobelkommitténs kammare. Fredsaktivisten Leymha Gbowee, Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, Afrikas första kvinnliga president och Tawakul Karman, jemenitisk journalist och fredsaktivist har varit i Oslo och tagit emot Nobels fredspris. Bakom dessa tre kvinnor står hundratusentals kvinnoaktivister som envist forstätter sin kamp för fred runt om i världen.

Leymha Gbowee var med och grundade fredsorganisationen Wipnet som är en av de cirka 120 kvinnoorganisationer som Kvinna till Kvinna stödjer i fem konfliktdrabbade områden: Balkan, Kaukasus, Mellanöstern, Kongo och Liberia. Vi vet vilken positiv kraft sådana organisationer är för fred och demokrati. Vi uppmuntrar och stödjer initiativ där kvinnoorganisationer samarbetar tvärs över etniska, religiösa och politiska gränser för att söka möjliga lösningar på konflikten. I flera konflikter, bland annat i Bosnien-Hercegovina, var kvinnoorganisationerna de första som möttes över konfliktgränserna när vapnen hade tystnat. I Mellanöstern kämpar just nu miljontals kvinnor för sina rättigheter mot extremism och religiös fundamentalism, för att bygga demokratiska och fredliga stater.

Såren efter krig och konflikter tar lång tid att läka. För att freden ska slå rot krävs långsiktigt arbete i de lokala samhällena. I inbördeskriget i Liberia var det sexuella våldet mycket omfattande. Det talas till och med om att hälften av alla kvinnor våldtogs. Våldskulturen har spritt sig i samhället och höjer våldsnivån i stort. Det drabbar kvinnor och flickor. Därför bestämde sig Anna Lindh-pristagaren och vår samarbetspartner Hawa Bropleh att starta organisationen Centre for Liberian Assistance, CLA i Monrovias förorter. Flickorna får information om hälsovård, om sina mänskliga rättigheter och de kan få skyddat boende om det behövs. Många av flickorna engagerar sig i sin tur i och blir förebilder i grannskapet. CLA hör också till de organisationer som Kvinna till Kvinna stödjer.

Trots trakasserier, hot och våld fortsätter kvinnoaktivisterna sitt arbete, ofta i skuggan av storpolitiken. Ett av de stora problemen i dag är att kvinnoaktivisternas inte erkänns och synliggörs på de politiska arenorna.

De aktivister som vi träffar har en sak gemensamt. Tron på att det går att förändra och insikten om att tillsammans är man starkare. Detta gäller även här hemma i Sverige. Tillsammans kan vi göra mer. Man behöver inte vara en ny Leymha Gbowee, det finns många sätt att engagera sig på. På olika nivåer, inom olika organisationer och frågor. Det viktiga är att göra något. Det bidrar till ett levande samhälle där samtal och olika åsikter kommer fram, stöts och blöts. Det bidrar till en solidaritet mellan människor. Ett sätt att bidra i kampen för kvinnors rättigheter är stödja Kvinna till Kvinnas arbete. Det kan vara allt från att köpa julklappar till att bli en informatör och sprida kunskap om kvinnors rättigheter.

Förhoppningsvis kommer årets fredspris göra att fler engagerar sig för kvinnors rättigheter. Och att fler beslutsfattare inser betydelsen av att involvera kvinnor i det viktiga arbetet för fred.