I veckan gav sig författaren Jan Guillou in i diskussionen om damfotbollen. I ett utspel i Sportbladet hävdar han att det är ”klart att tjejer är sämre i fotboll än killar”. Alva Nilsson rasar.
Mulliga medelålders män, kan ni lyssna på mig nu? Det är er jag skriver till. Jag skulle vilja snacka med er om en sak. Kan inte ni sluta lägga er i damfotbollens öde?
Ena veckan är det Arne Hegerfors som tycker och tänker kring IQ och fotboll. Sen kommer Jan Guillou som messar om mindre planer och mindre mål. Jag vill egentligen inte snacka om märkliga utspel. Jag vill snacka om en rafflande slutstrid och en jämn damallsvenska. Men ni ger mig inte chansen, det enda ni vill diskutera är hur ni vill göra damfotbollen lite bättre, lite mer olik herrarnas dito. För att damerna inte passar in i er mall.
Jag skulle vilja fråga er varför ni vill göra damfotbollen bättre? Bättre för vem? Spelarna? Sällan! De har lirat på fullstor plan, med samma storlek på målen som Barcelona och Manchester United och med samma bollar som Zlatan Ibrahimovic i sisådär 40 år, de lär knappast vara pigga på att träna in något annat bara för att Jan Guillou och andra medelålders män vill lägga sig i.
Ni där, ja just ni som ständigt kritiserar damfotbollen; är det inte dags att släppa hela debatten nu och låta brudarna lira boll? Jag har inte frågat dem men jag känner mig tämligen övertygad om att brudarna bara vill lira boll. En annan sak; kan vi inte släppa jämförelsen snart? Jag är för att man jämför dam- och herrfotboll. Gör gärna det. Men när Guillou och andra män (de män jag aldrig ser på en damallsvensk arena) uttalar sig om hur damfotbollen bör förändras utgår de från herrfotbollen.
Sluta göra herrfotbollen till norm
De tittar på herrfotbollen och sedan på damfotbollen, alltid i den ordningen. Jag vill upprepa att det är okej att jämföra dam- och herrfotboll. Men ni, Guillou och alla andra, jämför inte dam- och herrfotboll. Ni jämför dam- med herrfotboll. Det finns en stor skillnad. Det säger sig självt att Guillou och alla andra därmed gör herrfotboll till den norm damerna aldrig kommer kunna leva upp till.
För jag är av åsikten att det är därför utspel som dessa bubblar upp till ytan titt som tätt. Det är män (lägg märke till att det bara är män) som sett någon dammatch och sedan tror sig ha en lösning på problemet att damfotboll skiljer sig för mycket från herrfotbollen. ”Ja, men vi kan välla göra om det? Så att damfotbollen regelmässigt skiljer sig från riktig fotboll?”
Vad är det egentligen ni eftersträvar när ni ständigt gör herrfotbollen till norm? Kan ni inte sluta höja er herrfotboll till skyarna och titta snett på den damfotboll jag och många andra brinner för? Kan ni inte hålla era kladdiga fingrar borta och sluta peta i något ni egentligen inte bryr er om? Sluta lägga näsan i blöt och sluta se herrfotbollen som något att sträva efter. Jag kan inte tala för någon annan men jag vill absolut inte att damfotbollen ska bli som herrfotbollen.
Huliganer, avbrutna matcher och filmning
För vad har herrfotbollen som är så djävla vackert? Hulliganer, avbrutna matcher och knallskott? Filmningar, gnäll på domaren och osportsliga gester? Titta lite närmar på den herrfotboll ni höjer till skyarna och ni lär se att den har sina brister. Att göra den herrfotbollen till normen som damerna aldrig kommer leva upp till känns både dumt och patetiskt. För herrfotbollen är inte tillnärmelsevis så vacker som ni vill påskina.
Så släpp det nu. Vi vill inte ha mindre mål, planer eller bollar. Vi vill inte ha tajtare kläder eller pinglor på strumporna. Vi vill lira boll. Låt oss göra det på våra villkor! Sluta lägga näsan i blöt.
Nog om detta. Kan vi snacka om slutstriden nu? Om ni slutar stirra er blinda på hur vi ska särskilja brudarna från herrarna och istället tittar på vad som faktiskt presteras kommer ni inse att damfotboll är djävligt intressant. Eller ni, mulliga medelålders män, ni kanske inte har så stor lust att snacka guldstrid i damallsvenskan? Hur kan det komma sig? Jag har en teori, rätta mig gärna om jag har fel; kan det vara så att ni ytterst sällan spanar in den damfotboll ni så desperat vill förändra? Kan det vara så att ni ser damfotboll alldeles för sällan för att kunna diskutera en guldstrid? Jag misstänkte väl det. Over and out.