Kampanjen Det blir bättre har kommit till Sverige. Feministiskt perspektiv har talat med Micke Kazarnowiczs som visserligen har satt upp sidan men hävdar att frågan är större än individer eller organisationer.
”En av de värsta sakerna med att vara ung HBT-person är att man oftast är osynlig. Många andra typer av minoritetstillhörighet syns utanpå (vilket inte nödvändigtvis är positivt alla gånger) men just osynligheten är en av sakerna som oftast beskrivs som en av de svåra sakerna.”
Det skriver Micke Kazarnowicz på sin blogg Åsiktstorped apropå den aktuella kampanjen Det blir bättre.
Inspirationen till kampanjen kom från amerikanska It Gets Better Project, som kom igång för ett drygt halvår sedan genom att författaren och krönikören Dan Savage tillsammans med sin partner Terry lade upp en video på YouTube. Budskapet i videon var ett enda: It Gets Better.
Savage triggades av de rapporter och egenhändigt gjorda filmer som visade att HBTQ-ungdomar ofta upplever utanförskap och en avsaknad av förebilder. Många mådde så dåligt att de övervägt att ta sitt liv. Efter den första videon tillkom tusentals andra, med allt ifrån privatpersoner till politiker som sade att det blir bättre.
I Sverige var dock ”Det blir bättre” fram tills för några dagar sedan en kampanj som drevs av Rädda Barnen, i samarbete med TV3. De säger sig vilja lyfta frågan till flera plan och inkludera alla barn i utsatta situationer, inte bara HBTQ-ungdomar.
Micke Kazarnowicz reagerade starkt på att Rädda Barnen kapat kampanjens namn, och därmed urvattnat dess syfte. Speciellt eftersom Rädda Barnen ända fram till 2008 sade sig inte stödja att samkönade par prövas för adoption. För att återta kampanjen till HBTQ-communityt startade han en egen sajt under namnet ”Det blir bättre”. Feministiskt Perspektiv ringde upp.
Hur kommer det sig att du drog igång den här kampanjen?
– Jag var egentligen mest trött på att slåss med Rädda Barnen som inte förstår kritiken, för de sitter ju hela tiden och försvarar ändamålet, utan att lyssna på kritiken mot medlen, för det är ju vad kritiken handlar om. Det är klart att de får göra en kampanj för utsatta barn, det är ju fantastiskt om de vill göra det, men kritiken handlar om att de kapat och urvattnat en kampanj som riktar sig till HBT-ungdomar.
– Iden kläcktes när Felix König från RFSL Ungdom kontaktade mig och föreslog att vi skulle göra en egen kampanj. Jag kollade upp om domänen var ledig, och det var den, så då var det bara att köra. Ett dygn senare var sajten i princip uppe.
Hur har ni tänkt att kampanjen ska fortsätta?
– Tanken är att det här är en kampanj som ägs av HBT_communityt i stort, det finns ingen enskild ägare. Projektet är inte formaliserat på samma sätt som i USA.
Vilka är det som är upphovspersoner?
– Det är jag som har registrerat domänerna och satt upp sajten initialt så det är jag som har gjort jobbet bakom och RFSL och RFSL Ungdom bistår nu med att göra en omdesign så att det blir en lite snyggare sida. Men mitt mål är att det inte skall finnas något ägarskap, vilket jag varit tydlig med för RFSL och RFSL Ungdom. De äger inte kampanjen, och de får inte heller säga att det är de som ligger bakom den, utan de får säga att de stöttar den.
– Syftet med det är att jag tycker att det här är större än en enskild organisation, och dessutom har vi aktivt valt att inte förhålla oss till Rädda Barnen, vilket RFSL måste göra.
Vad hoppas du att kampanjen ska åstadkomma?
– Jag hoppas att den skall fylla samma syfte som den gjorde i USA, en mängd av videos av folk som säger ”Det blir bättre”, som berättar om sitt eget utanförskap, vilket kan göra att andra känner hopp.
– Jag tror att det kan kännas väldigt lätt att vara HBT-person om man bor i en storstad och umgås i en krets där det är okay att vara den man är. Vissa kanske tycker att det här inte är någonting, men det är det ju uppenbarligen med tanke på Kamratpostens undersökning.
Vilken undersökning är det?
En undersökning som Kamratposten gör varje år och som har visat att 60% av pojkarna säger att deras kompisar är negativa till homosexuella. (http://www.presskontakt.se/pressreleaser/visa/pressrelease/286126/kamratposten-pressm/92CEC002-ADB9-74DE-06A1-551E386ECBBF)
Avslutningsvis?
– Avslutningsvis skulle jag vilja uppmana även dem som tycker att det här känns självklart, och som inte tycker att de haft det svårt, att ändå bidra. Det är få vuxna som inte upplevt något typ av utanförskap, och jag tror att det blir bättre bara genom att man berättar om det.
