Startsida - Nyheter

Mediekritik på IDAHOT Uppsala

Ett tjugotal personer trotsade regnet på Stora Torget i Uppsala för att uppmärksamma och manifestera på IDAHOT-dagen, International Day Against Homophobia and Transphobia. Nytt för i år var att bokstaven t lagts till i IDAHO för att även inkludera transpersoner. RFSL, Diskrimineringsbyrån Uppsala och Vänsterpartiet var representerade bland talarna på plats på Stora Torget i Uppsala.

RFSL: s förbundsordförande Ulrika Westerlund inledde med att bland annat framföra kritik mot medias brist på engagemang kring den nyligen diskuterade anti-gay-lagen i Uganda. Trots flertalet påttryckningar fick RFSL ingen reaktion från media som tyckte att det inte var någon nyhet. Deras stora nyhet var Kalla Faktas avslöjande om homofobin inom Frälsningsarmén. Dock ingen nyhet för RFSL.

– Kalla Faktas så kallade nyhet om homofobin inom Frälsningsarmén hade vi kännedom om sedan länge. De hade hört av sig till oss i god tid för att prata om här. Jag fattade inte först vad de var ute efter. De var övertygade om att jag skulle bli chockad och uttryckte förvåning över att jag redan visste. För mig var förvåningen över de inte visste en större nyhet, sa Ulrika Westerlund.

Hon fortsatte med att förklara Ugandas anti-gay-lag som nu stoppats i sista minuten. Den handlar om att utdöma dödsstraff för om någon är hivpositiv, har sex med samma kön, utövar homosexualitet eller har kännedom om att någon är homosexuell och inte rapporterar det.

– Vi ägnade hela måndagen efter Kalla Faktas program, som sändes på söndagen, åt Uganda samtidigt som större delen av Sveriges journalistkår ringde för att prata om Frälsningsarmén. På måndagskvällen skickade vi ut ett pressmeddelande övertygade om att få stor uppmärksamhet om Uganda, och jag trodde naivt att de skulle vara intresserade, men det var de inte.

Ulrika Westerlund försökte då förklara att det finns likheter mellan Frälsningsarméstoryn och Ugandastoryn. Att Ugandalagen kommit upp på bordet mycket just på grund av att evangelister åkt dit och predikat om homosexualitet, och att även Frälsningsarmén tillhör de så kallade evangelisterna. Men hon pratade för döva öron, för här i Sverige sågs inte Ugandalagen som en nyhet, man var övertygad om att den ändå skulle gå igenom. Däremot det faktum att vi tydligen även i Sverige har människor som motsätter sig hbt-personers rättigheter, det var en nyhet.

I år satsar RFSL tillsammans med RFSL ungdom på kampanjen Gör det bättre. Från maj till september ska viktiga hbt-politiska frågor lyftas. Bland annat behöver familjepolitiken och mänskliga rättigheter för hiv-positiva, asylsökande hbt-personer och transpersoner bli bättre förklarar Ulrika Westerlund och konstaterar att de får upprepa samma ämnen i år som i förra årets kampanj Verklighetens folk, eftersom ingenting har hänt i de här frågorna.

– Vi vill särskilt nämna två områden, transpersoners rättigheter, där bland annat den nuvarande lagen om tvångssterilisering är en allvarlig kränkning av mänskliga rättigheter och asylsökandes situation. Sverige fortsätter att kränka asylsökande hbt-personers rättigheter, vi skickar tillbaka dem till länder med dödsstraff.

Ulrika Westerlund brukar få höra uppfattningen att ”Har vi ändå inte kommit långt här i Sverige, är inte situationen ändå väldigt bra?” Hon tror att just den uppfattningen är en stor pedagogisk utmaning för alla som jobbar med hbt-frågorna.

– Ja, Sverige kommit långt när det gäller homo- och bisexuellas situation, men inte alls särskilt långt med transpersoners rättigheter.

Frida Karlsson från DU, Diskrimineringsbyrån Uppsala gav exempel på en röst ur en rapport från 2010 om upplevelser av diskriminering.

”Det är lätt att förringa händelser, man tänker att det är som det är, det är så verkligheten ser ut för hbt-personer, det ska mycket till för att jag ska göra något om någon ropar bögjävel och liknande.”

– Detta är bara en röst och det som hörs i kommentaren är en känsla av uppgivenhet av maktlöshet och en slags förväntan på att det är så här det ska vara, att det ska vara skit, eller som en annan person uttryckte sig, ”Som hbt-person är man expert på att bli diskriminerad.”

Hon känner att det gör ont i henne att läsa citaten, och att så många personer avstår från att ta till vara sina rättigheter, eller som inte alls känner till sina rättigheter.

– Till oss här i Uppsala vänder sig ett hundratal årligen, ganska få av dem handlar om könsuttryck eller sexuell läggning. Det är väldigt allvarligt att den här diskrimineringen inte anmäls i dag i Sverige.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV