I våras avsatte regeringen pengar för att förbättra jämställdheten i kultursfären. Film, musik och museer var de utvalda områdena och i onsdags bjöd museerna på seminarium för att diskutera hur genusmedvetenheten ska öka i arbetet.
I april i år gav regeringen Statens historiska museer i uppdrag att utveckla metoder för att uppnå en mer jämställd representation i landets utställningar och samlingar. I onsdags anordnade arbetsgruppen Jämus ett seminarium på Historiska museet I Stockholm med fokus på genus.
– Vi har valt att lägga till att det handlar om att ha ett genusperspektiv, säger Malin Grundberg, som är forskare på Historiska museet och ingår i Jämus-gruppen.
– Det handlar om att integrera hela genusperspektivet, inklusive hbtq, för att få förståelse för vår syn på nutiden och det förflutna, och hur man kan arbeta med en medvetenhet kring utställningarna.
Gruppens arbete startade i våras med en hearingdag i maj som samlade hela museisektorn och där man diskuterade tidigare erfarenheter, exempelvis utifrån den utredning som kom 2003, Genus på museer.
Inte alltid enkelt
I onsdagens uppföljande seminarium deltog bland andra Jeff Werner, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, Anna Mazetti-Nissen och Ulf Petersson från Unstraight museum och Karin Nilsson, verksamhetsutvecklare vid Riksantikvarieämbetet.
– Vi har under seminariet pratat mer specifikt kring genusperspektiv på samlingar och samlande, berättar Malin Grundberg, som också var moderator. Vi fick höra flera exempel och kunde konstatera att alla inte var helt samstämmiga, handar det om att klassificera, bör man sätta stämpeln homo på en person eller ett föremål, ska man då säga hetero om ett annat? Det blev ganska tydligt att det inte är helt enkelt att se vilken väg man kan gå. Man vill synliggöra någonting som bryter mot normen för de traditionella sätten att se på samlingar, och vad riskerar man då?
Hur har Jämus arbete mottagits bland museerna?
– Det känns som att vi fått ett väldigt positivt gensvar, båda seminarierna har lockat 70-80 personer och det känns bra. Vi har inte mött något explicit ifrågasättande, snarare finns det ett stort intresse i sektorn för genus och jämställdhet. Det är många kvinnor som jobbar i branschen och man vill gärna arbeta med de här frågorna. “Våra chefer måste utbilda sig så att de fattar att det är vikigt”, har vi till exempel fått höra. På det här sättet öppnar det sig en möjlighet, det händer mycket på området.
