I måndags antogs en ny lag i det israeliska parlamentet Knesset som kallats bojkottlagen. Den gör det olagligt för Israeler att uppmana till bojkott av företag, universitet och sociala och kulturella institutioner med bas i Israel och dess illegala bosättningar. Företag och organisationer som deltar i bojkotter riskerar höga böter.
Människorättsgrupper inom Israel framhåller att lagen allvarligt skadar yttrandefriheten och rätten att organisera sig. Dessutom, hävdar de, får nu de illegala bosättningarna på västbanken lagligt beskydd genom att motstånd mot dem kriminaliseras. I praktiken kommer lagen att tvinga individer, företag och organisationer att stödja de illegala bosättningarna genom att handla med dem.
Hadas Ziv, från Physicians for Human Rights-Israel signalerar lagen en rättslig annektering av de israeliska bosättningarna på Västbanken.
– Syftet med lagen är att genomdriva lagligt skydd för ett olagligt projekt, säger han.
Därför uppmanar organisationen till civil olydnad mot lagen.
Enligt Ishai Menuhin från Public Committee Against Torture in Israel riktar lagtexten in sig på de som uppmanar till bojkott av politiska skäl och kommer att skada yttrandefriheten genom det hot lagen utgör.
– Lagen kan leda till att statsfinansierade institutioner, som teatrar, pressar sina anställda att inte uttrycka sin inställning till bosättningarna av rädsla att deras statliga finansiering ska dras in, menar han.
Och Eilat Maoz från den feministiska fredsorganisationen Coalition of Women for Peace kallar lagen för ett tydligt fall av politisk förföljelse.
– Den kommer att skapa en atmosfär av rädsla och strävar efter att uppvigla hela den israeliska allmänheten mot aktivister och organsisationer som jobbar för mänskliga rättigheter. Ledamöterna i Knesset är ansvariga för den ytterligare isolering av Israel som ett land som medvetet kränker mänskliga rättigheter och civila friheter.
Det är inte bara freds- och människorättsaktivister inom och utanför Israel som protesterat mot den nya lagen, som togs fram och stöddes av Netanyahus regering, och antogs med röstsiffrorna 47 röster mot 36. Detta trots att både riksåklagaren och Knessets juridiska rådgivare varnade för att lagen är ”på gränsen till olaglig”..
Människorättsorganisationer inom Israel planerar att gå till Högsta Domstolen för att få lagen ogiltigförklarad. Och internationellt har reaktionerna inte låtit vänta på sig. Amnesty International gick ut med hård kritik i tisdags.
– Den breda definitionen av bojkott kan tillämpas på var och en som försöker använda icke-våldsmetoder för att uttrycka avvikande uppfattningar om en individ eller institution som är inblandad i övergrepp mot mänskliga rättigheter eller internationell rätt i Israel eller de ockuperade palestinska territorierna, säger Philip Luther, Amnesty Internationals vice chef för Mellanöstern och Nordafrika.
Amnesty konstaterade i sitt uttalande att Israels bosättningspolitik kränker Geneve-konventionen och betraktas som ett krigsbrott enligt den internationella brottsmålsdomstolen ICC:s stadgar.
Något lyft för en fredlig lösning på Israel-Palestinakonflikten lär lagen inte heller främja. Så här uttalade sig den palestinske fredsförhandlaren Saeb Erekat när den fortfarande bara var ett förslag:
– Att göra bojkott av produkter från israeliska bosättningar straffbara sänder ett tydligt budskap om att Israel inte är engagerat i en två-statslösning.
