Nu är den tredje upplagan av RFSL Ungdoms metodmaterial BRYT! släppt. Första upplagan av Bryt togs fram redan 2005 för att arbeta med frågor om hur man kan skapa icke-diskriminerande och inkluderande organisationer och arbetsplatser. Sedan dess har över tiotusen personer utbildats utifrån materialets normkritiska pedagogik.

Tyngdpunkten i metoden ligger på att synliggöra och ifrågasätta normer kring kön och sexualitet (heteronormen) men också andra maktstrukturer och dess inbördes samverkan. Framförallt handlar Bryt-materialet om ett perspektivskifte i hur man ska arbeta med jämlikhetsfrågor. Istället för att fokusera på att skapa tolerans mot de personer eller positioner som av majoritetssamhället anses vara avvikande, så fokuserar man på vad det är för mekanismer som gör att människor delas in i ”normala” och ”onormala”.

Den nya upplagan är en vidareutveckling som har skett med hjälp av olika referensgrupper och annan feedback på det tidigare materialet. Det som är nytt är bland annat en fördjupning vad gäller normer kring religion, etnicitet, funktionalitet, könsidentitet och könsuttryck. Hela materialet har setts över så att det ska vara tillgängligare och synliggöra fler maktstrukturer.

Carl Åkerlund, som varit ansvarig för omarbetningen, berättar att den nya upplagan är en del av ett större arbete som pågår inom RFSL Ungdom för att göra organisationen tillgänglig för fler. Just ifrågasättandet av heteronormen är grunden för många inom RFSL Ungdom, men när det gäller att motverka normer kring vithet, klass eller funktionalitet så brister det ofta. Man vet att något är fel, men inte hur man ska åtgärda det.

Man kallar sig för en antirasistisk organisation, men har en väldigt vit medlemsbas och ledning. Vilka maktstrukturer som ligger bakom det och hur man ska applicera de normkritiska perspektiven på den egna organisationen är en ständig utmaning. En sak som man nyligen har gjort är att översätta hemsidan till nio olika språk, för att på så sätt kunna nå ut till fler. En förhoppning är att i framtiden också kunna hålla kurser om säkrare sex på flera olika språk.

Internt så har man jobbat med att lyfta frågan om islamofobi specifikt men också med att försöka integrera antirasistiska perspektiv som en självklar utgångspunkt och vässa formuleringarna kring antirasism i principprogrammet.

Att som hbt-organisation aktivt jobba normkritiskt och antirasistiskt är en nödvändighet som aktualiseras inte minst på grund av den rasistiska retoriken som allt oftare tar kvinnors och hbt-personers rättigheter i anspråk för att föra fram sina idéer. När till och med Jimmy Åkesson försöker framställa sitt homofoba och könskonservativa parti som ett ”hbt-vänligt” parti förstår alla att kampen mot heteronormen och kampen mot rasism måste föras gemensamt.