Varför behövs en bok om sex och samlevnad i skolan? löd kvällens fråga.

– För att det inte finns så mycket material, och för att det ser så olika ut i landets skolor. Eleverna får inte likvärdig undervisning så därför behöver lärarna mer kompetens, sa Love Nordenmark som också är verksamhetsansvarig på UMO.se, en nationell ungdomsmottagning på nätet där unga mellan 13 och 25 år kan få svar på frågor om sex, hälsa och relationer.

Ett trettiotal intresserade hade samlats på söderbaren ”Morfar Ginko” i Stockholm för att fira boksläppet och att UMO.se ska få ett nytt utseende samt så småningom finnas tillgängligt i mobilen.

I boken som handlar om hur sex- och samlevnadsutbildningen i skolan kan förbättras, utgår Love Nordenmark bland annat från många av de 21 000 frågor som kommit in sedan starten för ett och ett halvt år sedan. Frågorna kommer både från hetero- och hbtq-personer. Flest frågor handlar om skydd mot oönskade graviditeter, om sex, om killars och tjejers underliv och om skydd mot könssjukdomar.

Flest tjejer ställer frågor


Generellt sett är det flest tjejer som skriver in frågor och berättelser berättar Love Nordenmark, men ännu finns ingen statistik över fördelningen bland hbtq-personer. Deras frågor handlar mest om funderingar kring om de är hetero eller inte eller vad de egentligen är. Många uttrycker oro och rädsla. Även transpersoner ställer frågor, mest om könskorrigering och vad de ska tänka på kring det.

Normkritik utgår från feministiskt perspektiv
. I boken finns även avsnitt om hbtq, om könsnormer och om normkritiska arbetssätt. Att arbetssätten kan användas i olika typer av verksamheter förklaras i boken. Utgångspunkterna är bland annat hämtade från framförallt feministiska och queerteoretiska perspektiv, vilka handlar om ”att ifrågasätta och undersöka konsekvenserna av ojämlikhet och förtryck i relation till exempelvis social bakgrund, kön, sexualitet, etnicitet, religion, ålder och funktionalitet.”[…] ”Att arbeta normkritiskt innebär att ha kunskaper om förtryckande och uteslutande normer som skapar utanförskap, olika villkor och i värsta fall diskriminering.”

– Det saknas ett kunskapsfält och lärare behöver få den kunskapen och en normmedvetenhet så att de reflekterar över sin egen öppenhet. Fakta kan alla läsa sig till, men den stora utmaningen är att jobba med sig själv, sa Love Nordenmark.

Hon förklarade att det handlar mycket om hur man som vuxen, som pedagog kan förstå. I boken handlar det mycket om normer, vilket har blivit signumet. Men eftersom UMO.se finns så innehåller inte boken den information som finns där utan mer om hur lärare kan jobba och utvecklas.

– Ja, man måste börja med sig själv. Var kommer jag ifrån? Vem är jag? Vad tar jag för givet, och hur inkluderar jag alla i mitt arbete?

Nyckeln en bättre sex- och samlevnadsundervisning i skolan tror hon är att anlägga ett normkritiskt perspektiv på alla sina handlingar.

– Då har vi kommit en bit på väg när det gäller att inkludera grupper och individer som tidigare osynliggjorts i många sammanhang.

En bok som behövs


Boken vänder sig i första hand till lärare och lärarstuderande, men ska även lanseras på omvårdnadsutbildningar, hos skolkuratorer, på konferenser och på Bok- och biblioteksmässan. De har också ett samarbete med RFSU, RFSL Ungdom, tjejjouren.se och elevorganisationerna SECO och SVEA.

Carola Stuart, förläggare på Nordstedts berättade om ett stort intresse för boken och informerade om att endast 6 procent av de färdigutbildade lärarna har fått sex- och samlevnadsundervisning.

– Mörkret finns fortfarande även om ett och annat har hänt, men mycket finns kvar att göra. Därför behövs den här boken. Sex och samlevnad är något som vi alla berörs av varje dag, sa hon.

Love Nordenmark påminner om att det också är roliga frågor att jobba med eftersom hon får så mycket tillbaka från de unga, vilket ger lust och glädje.