Relevant med genusperspektiv på åldrande

Det är ett känt faktum att kvinnor lever längre än män. Är detta en biologisk skillnad? Eller en effekt av genus? Schön studerar hälsofrågor i förhållande till kön i Sverige mellan 1992 och 2002 bland människor som var 70 år gamla eller äldre. Hans resultat ger vid handen att trots att kvinnor lever längre har de också mer hälsoproblem än män och de får med hänsyn till detta mindre vård än män. Skillnaden i mortalitet mellan kvinnor och män är på väg att jämna ut sig genom att män lever allt längre. Samtidigt minskar antalet värkfria år för både kvinnor och män, men mest för kvinnor. Däremot minskar funktionsnedsättningen genom utvecklingen av vård och hjälpmedel. Schön menar att hans studie pekar på att det är relevant att ta med genusaspekten i vårdforskningen.

Pär Schön, Gender Matters. Differences and Change in Disability and Health Among Our Oldest Women and Men, Institutionen för social arbete, Stockholms universitet, 2011.

Hemma med genus?

Kvinnorna flyttar från glesbygden och männen stannar. I rapportböckerna, som sökte ge röst åt dem som ingen lyssnade på (glesbygdsbefolkningen) hörs inte kvinnorösterna. Där framställs ”hem” som ursprung och den sociala kritiken utgår från bofasthetsnormer. I dessa socialt engagerade berättelser beskrivs strukturrationaliseringen (som tvingade människor att flytta dit jobben fanns) som statligt våld och vägran att flytta som motstånd. Av någon anledning uppfattades det av vänsterkritikerna som progressivt, inte som konservativt. Men kvinnorna valde att flytta. Rapportböckerna har inget att säga om varför. Men i Edgrens läsning väcks frågan. När kvinnorna flyttar från landsbygden, flyttar de hemifrån? Eller flyttar de kanske ”hem”, till en plats där något sådant är möjligt?

Monika Edgren, Hem tar plats. Ett feministiskt perspektiv på flyttandets politik i 1970-talets sociala rapportböcker, Lund, Sekel bokförlag, 2009