Klyftan mellan fattiga och rika i världen är nu större än den varit någon gång under de senaste 30 åren. Nu måste utvecklingen vändas, skriver OECD i en ny rapport. Receptet som OECD föreskriver är bland annat att höja marginalskatter och avskaffa skatteavdrag för de rika, samt stoppa möjligheter till skatteflykt.
Att de rikaste blir allt rikare – på de fattigastes bekostnad – är en utveckling som sker i de flesta länder i världen just nu. Den ökande ojämlikheten fungerar hämmande för tillväxten, leder till sociala motsättningar, och medverkar till den ekonomiska krisen. Det konstaterar OECD i sin nya rapport Divided we stand: why inequality keeps rising.
OECD påpekar i rapporten att utvecklingen mot allt större klyftor även gäller länder som tidigare har setts som relativt jämlika, som till exempel Sverige. Här tjänar den rikaste tiondelen av befolkningen i dag i genomsnitt sex gånger så mycket som den fattigaste tiondelen.
Undantag i den utvecklingstrenden är länder som Mexico och Chile, där klyftorna tvärtom har minskat något. Men de är samtidigt länder som tidigare har haft bland de största skillnaderna i världen, där klyftorna i dag fortfarande är så stora som 25 mot 1. Det enda land som lyckats genomföra en ordentlig minskning av ojämlikheten är Brasilien, men där är klyftan trots det fortfarande 50 mot 1, vilket är cirka fem gånger högre än i OECD-länderna.
Om den ekonomiska kris vi ser i dag ska kunna motverkas måste utvecklingen mot allt ökande klyftor brytas, enligt OECD. Men för att bryta utvecklingen måste orsakerna identifieras, vilket är syftet med den nya rapporten.
Sverige är ett av de två länder inom OECD där inkomstklyftorna har ökat allra mest.
Ökade löneskillnader största problemet
Det har sagts i debatten att de ökande klyftorna kan bero på globaliseringen, men så enkelt är det inte, slår OECD fast. På den presskonferens där den nya rapporten presenterades framhöll OECD:s generalsekreterare Angel Gurría att det naturligtvis finns en mängd samverkande orsaker till den ekonomiska krisen och de allt djupare klyftorna mellan rika och fattiga. Och att den enskilda företeelse som har påverkat utvecklingen mest är de ökade löneskillnaderna.
– Detta är ingen överraskning: arbetsinkomster utgör ungefär tre fjärdedelar av hushållens totala inkomster bland den arbetsföra befolkningen i de flesta OECD-länder, fortsatte Gurría.
Minskad omfördelning
En annan viktig faktor som OECD-rapporten tar upp är skatte- och bidragspolitiken, som traditionellt har fungerat omfördelande, och givit stöd åt de fattigaste. Därmed har de fattigaste ”följt med” uppåt i tillväxttider. Men under senare år har omfördelningseffekten minskat. Bidrag har skurits ner och fått hårdare regler, samtidigt som de rikaste fått skattelättnader.
Därför bör regeringarna ompröva sina skattesystem, konstaterade Gurría. Skatterna för de rikaste måste höjas. Förutom att höja marginalskatterna för de rika bör skatteavdrag för rika avskaffas och möjligheter till skatteflykt stoppas.
Gurría betonade också betydelsen av utbildning och kompetensutveckling. Ytterligare en viktig åtgärd är att satsa på att erbjuda offentliga tjänster med hög kvalité – inom områden som utbildning, hälsa och familjeomsorg, fortsatte han.
Dags att ändra politiken
Avslutningsvis betonade Angel Gurría att OECD:s rapport slår hål på den utbredda myten om att tillväxt automatiskt skulle gynna alla.
– Mina damer och herrar, fördelarna med den ekonomiska tillväxten sipprar inte automatiskt ner. Denna studie avfärdar den myten. Ökad ojämlikhet främjar inte social rörlighet. Utan en övergripande strategi för tillväxt för alla, kommer ojämlikheten att fortsätta växa.
Angel Gurría gick också emot bilden av att politikerna inte kan påverka utvecklingen, att det skulle vara marknaden som styr.
– Det finns ingenting oundvikligt med stora och växande orättvisor. Vår politik har skapat ett system som gör att de växer och det är dags ändra den politiken.
Fattigdomen slår främst mot kvinnor
I OECD-rapporten anger de även vad de ser som orsakerna till de ökande löneskillnaderna, och bland dem finns:
● att deltidsarbetet ökat
● att kollektivavtal försvagats
● att atypiska anställningsavtal blivit vanligare (tidsbegränsade anställningar, behovsanställningar, förlängda provanställningar och liknande)
– Det är just de områdena som slår mot kvinnor, säger Rossanna Dinamarca (V) i en kommentar till Feministiskt Perspektiv. Kvinnor jobbar deltid, inom äldreomsorgen och handeln; det är i kvinnodominerande yrken som visstidsanställningar ökar; och vi ser att fattigdom främst drabbar kvinnor.
Dinamarca betonar att det är den utvecklingen som tydliggör att det är så viktigt att nu driva en arbetstidsförkortning; 6 timmars arbetsdag – i kombination med rätten till heltid.
Rossanna Dinamarca (V) vill genomföra 6 timmars arbetsdag – i kombination
med rätten till heltid.
Foto: Pressbild
Medierna tiger
Feministiskt Perspektiv frågar också Marika Lindgren Åsbrink (S), som skrivit om OECD-rapporten på sin blogg, om en kommentar till rapporten.
– Det är ju en väldigt dramatisk utveckling den visar. Det är anmärkningsvärt att OECD föreslår att minska ojämlikheten.
Du skriver på din blogg om att svenska medier inte har kommenterat en så viktig rapport?
– Ja, det är konstigt att medierna inte rapporterar om de stora skeendena som påverkar människors liv.
