Fortsätter nuvarande trend kommer ansvar för hemarbete och barn att ha närmat sig varandra radikalt på 2020-talet, säger professorn. Men TCO-utredaren Ulrika Hagström befarar att den positiva utvecklingen avstannar utan fortsatt arbete för en jämn fördelning.
Finns det fog för den pessimistiska syn som professor Mikael Nordenmark anser att forskare och andra aktörer i jämställdhetsdebatten har?
Feministiskt Perspektiv bad Ulrika Hagström, utredare inom jämställdhet vid TCO, kommentera Nordenmarks utspel på DN Debatt om överdriven pessimism i jämställdhetsdebatten.
– En tro på att ökningen av mäns föräldraledighet ska fortgå i samma takt, förutsätter att man fortsätter att arbeta för en jämn fördelning. Om man istället, som man nu har gjort, ger upp de jämställdhetspolitiska målen i försäkringskassans direktiv om hur de ska jobba med frågan, är risken att den positiva utvecklingen avstannar, säger Ulrika Hagström.
”Varför avstår vissa män?”
Hon bekräftar att regeringen har sagt att man tänker förenkla jämställdhetsbonusen från årsskiftet, vilket kan ge en positiv effekt. Men för en riktigt jämställd föräldraförsäkring anser hon att det krävs både vidare reserverade månader och ökad kunskap om de grupper av män som idag inte tar ut någon föräldraledighet alls.
Hemarbetet har nu en jämnare fördelning än 1990, konstaterade professor Mikael Nordenmark i sin debattartikel i torsdagens DN.
Det är siffror som även Ulrika Hagström har tagit del av. Men deras analys av siffrornas utveckling framöver skiljer sig åt. Nordenmark tror att trenden är satt i rullning för att fortsätta rulla, och skriver:
Om trenden håller i sig kommer män och kvinnor år 2020 att jobba ungefär lika länge varje dag. Även när det gäller föräldraledighet närmar sig män och kvinnor varandra. 1990 tog männen ut 7 procent av ledigheten.
2010 har siffran stigit till 23 procent. Om trenden håller i sig kommer männen sannolikt att passera 40-procentsnivå, redan under 2020-talet, tror Nordenmark i sin debattartikel.
Deltid snett fördelad
Hon konstaterar däremot att en jämställd föräldraförsäkring troligen är enklare att nå än jämställdhet i antal betalda arbetstimmar.
– För även om kvinnors arbetstid stadigt har ökat, är det frivilliga deltidsarbetet under barns förskoleår väldigt snett fördelat. Det är en fråga som diskuteras väldigt lite trots att den är lika viktigt, tycker Ulrika Hagström.