– Förmågan att se och känna av förvärvade jag tidigt, långt innan jag började skolan, och den har jag behållit hela livet, sa Kommunals förbundsordförande Annelie Nordström i sitt inledningstal.

Hon förmedlade känslan från sina egna erfarenheter av våld i familjen under barndomen. Hur hon, redan när hon såg sin pappa ute på gården, kunde avgöra på sättet han gick hur kvällen skulle bli hemma. De var tre som utsattes för våld och övergrepp; mamman, brodern och hon själv. Hennes strategi då var att försöka fly och skaffa hjälp. En hjälp som inte fanns och inte heller fanns det någon som lyssnade. Annelie Nordström är nu väldigt mån om att den hjälpen ska finnas till hands i dag, även ute på arbetsplatserna. Problemet är, menar hon, att detta fortfarande ofta betraktas som en privatsak.

– Vi måste gå flera olika vägar för att öka kunskapen och få arbetsgivare och chefer att ta ansvar för våld i nära relationer.

Kommunal presenterade en rad konkreta förslag för att motverka våldet, och ge stöd till dem som blivit utsatta. Bland annat vill de att Arbetsmiljöverket tar fram en ny arbetsmiljöföreskrift. Precis som det finns en personalpolicy när det handlar om arbetsgivarens rutiner och insatser vid alkohol- och drogmissbruk, borde det även finnas en för våld i nära relationer, menar Kommunal. Denna ska gälla för både offer och förövare.

– Jag har aldrig sett ett sådant personalpolitiskt program, men alla sätt att dra ut frågan ur skuggan behövs. Det är belagt med så mycket skuld och skam, och medlemmarnas arbete påverkas av hur de har det hemma, sa Annelie Nordström.

Författaren och journalisten Maria Sveland, moderator för dagen, inledde med att prata om just tystnadskulturen.

– Det är oerhört viktigt att bryta tystnaden. Förr kallades det ofta för ”familjebråk” eller ”kärlekstrassel”, något som var privat och skulle hållas inom familjen. I dag vet vi bättre, att det är allas angelägenhet och ett av vårt mest utbredda samhällsproblem.

Annelie Nordström berättade om hur framgångsrikt förbundets eget koncept, att utbilda lokala handledare, har varit. Därför vill Kommunal också att arbetsgivare ska satsa på kompetensutveckling. I första hand för personalansvariga, men även för anställda. Ett annat konkret förslag är att alla fackförbund ska kunna erbjuda kostnadsfri professionell hjälp till medlemmarna och deras anhöriga. Denna möjlighet finns sedan 2007 för Kommunals medlemmar i form av medlemsförmånen ”Någon att prata med” som innebär tio kostnadsfria stödsamtal, även för anhöriga. Hittills har 510 personer använt hjälpen, och Annelie Nordström hoppas att nästa steg blir att arbetsgivarna blir mer aktiva och att det upprättas handlingsplaner.

Hon påpekade också att alla måste hjälpas åt att jobba med det som oftast är grunden till våldet. Att vi lever i ett ojämlikt samhälle, och därför måste hjälpen även satsas på förövarna.

Sara Bäckström, tjejjoursansvarig och ledamot i SKR: s styrelse, intog scenen och pratade om förebyggande arbete och vikten av att belysa maskulinitetsnormer. Hon inledde med att visa upp SKR:s vision ”Ett jämställt samhälle fritt från våld”.

– Varför behövs förebyggande? Vi måste belysa de förväntningar och normer som är bekönade för unga killar och tjejer. I sin vardag har de ofta olika ord att förhålla sig till, exempelvis ”hora” eller ”bög”. Det finns en koppling hela livet, från hur vi formas i barndomen till hur vi blir i våra förhållanden som vuxna.

Sara Bäckström berättade om hur de jobbar förebyggande. Bland annat har de skapat Tjejouren.se, en portal som 60 tjejjourer ute i landet står bakom. Den är tänkt att stötta unga tjejer utifrån tjejernas egna behov och finnas som stöd eftersom unga tjejers position i samhället är svag, och inte för att tjejerna själva är svaga. Sajten är tänkt att vara både opinionsbildande och ett individuellt stöd. Där finns också en frågelåda, till vilken cirka 2 000 frågor kommit in från och med mars 2010. I den svarar folk från tjejjourerna. Frågorna har låg tröskel och svaren är utifrån ett feministiskt tankesätt.

Deras andra satsning är ”Tjejguiden” som utgår från unga tjejers perspektiv.

– Innehållet är från a-ö, som vi brukar säga, från anorexi till övergrepp, sa Sara Bäckström.

Dessa satsningar är förstås viktiga, menar hon, men viktigt är också att rikta fokus på normer för killar. Vad är det egentligen som tillåts? Hon presenterade projektet ”Machofabriken” som SKR gjort tillsammans med ROKS och MFJ (Män För Jämställdhet) med stöd av Allmänna arvsfonden. Projektet lanseras i mars, och är ett metodmaterial om normer för manlighet.

– Det är dags att rikta fokus mot dem som utsätter andra för våld.